Debatt
Kronofogden
25 februari 2019 kl 05:00

Därför stämmer vi staten för Kronofogdens slarv

Allvarliga fel och brister hos Kronofogden har under flera år drabbat enskilda. Människor i svåra ekonomiska situationer har utsatts för felaktiga utmätningar och utbetalningar. Staten måste ta ansvar för Kronofogdens bristande rättssäkerhet. Därför stämmer Centrum för rättvisa staten i domstol i två fall som kan bli vägledande för andra som har drabbats.

Det här är en opinionstext

Kronofogden ska hjälpa personer att få betalt, men också ge stöd åt dem som har hamnat i skuld. Myndigheten har en viktig samhällsfunktion och har betrotts med ingripande tvångsmedel. Enskilda måste kunna lita på att myndigheten utför sina uppgifter på ett ansvarsfullt och rättssäkert sätt.

Redan 2011 inkom anmälningar till Justitieombudsmannen (JO) om Kronofogdens bristande hantering av betalningar. Anmälningarna har framförallt handlat om felaktiga utmätningar, men också utbetalningar. Situationen försämrades 2016 när Kronofogden halverade personalstyrkan för medelshanteringen. Tanken var att en stor del av personalen skulle ersättas av ett nytt datorsystem, men det gick inte som planerat utan ledde i stället till ännu fler klagomål. I anmälningarna till JO kan man läsa att enskilda på grund av fel hos Kronofogden bland annat tvingats leva under existensminimum och inte har kunnat betala sin hyra i tid. Problemen har pågått i över sju år.

Tusentals enskilda kan ha drabbats av myndighetens fel och brister. Centrum för rättvisa har granskat över hundra JO-anmälningar från enskilda som drabbats av Kronofogdens slarv med deras pengar. Med hänsyn till att Kronofogden hanterar omkring tre miljoner inbetalningar årligen är mörkertalet sannolikt stort.

Både JO och Justitiekanslern (JK) har upprepade gånger kritiserat Kronofogden. Kritiken kulminerade i ett JO-beslut från november 2017 med allvarlig kritik i över 40 ärenden. JO konstaterade att myndigheten misslyckats med att utföra sina uppgifter på ett rättssäkert sätt. Kronofogden förklarade att problemen i huvudsak berodde på det nya datorsystemet, bristande kompetens och otillräckliga resurser.

Anne-Marie Kagarp och Lars Erik Larsson är två av dem som har drabbats av Kronofogdens slarv. Anne-Marie Kagarp gjorde rätt för sig och betalade av sin skuld. Trots det fortsatte Kronofogden att utmäta hennes lön. Först efter flera påminnelser och månaders väntan fick hon tillbaka sina pengar. Lars Erik Larsson vände sig till Kronofogden för att få hjälp med att få betalt. Skulden betalades in till myndigheten, men Lars Erik Larsson fick vänta i ett halvår på att Kronofogden skulle betala ut pengarna till honom.

Trots upprepad kritik och löften om bättring har Kronofogden inte åtgärdat sina problem. Enligt Kronofogden skulle problemen ha varit lösta vid slutet av 2017. Men Anne-Marie Kagarp drabbades så sent som sommaren 2018. Fall som hennes, där Kronofogden har gjort olagliga utmätningar av egendom från personer som redan har betalat av sina skulder, framstår som särskilt allvarliga. Fel av det här slaget slår hårt mot människor som redan befinner sig i ekonomiskt ansträngda situationer.

Kronofogdens felaktiga hantering leder till ett minskat förtroende för myndigheten och för rättssystemet i stort. Att den myndighet som ska se till att enskilda gör rätt för sig, inte själv klarar av just detta, riskerar också att påverka betalningsmoralen i samhället. Hur kan man förvänta sig att enskilda ska respektera Kronofogdens beslut om de inte har förtroende för myndigheten?

För att återupprätta förtroendet måste Kronofogden snabbt få ordning och reda i sin verksamhet. Men det är också viktigt att staten tar ansvar för att enskilda har kommit i kläm. Därför stämmer Anne-Marie Kagarp och Lars Erik Larsson staten i domstol med hjälp av Centrum för rättvisa. Om våra klienter får framgång i rättssalen kan deras fall bli vägledande och fler som drabbats av Kronofogdens slarv kan följa efter och få tillgång till rättvisa.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.