Hyresrätter

”Därför behöver hyresmarknaden mer sisu”

Sveriges dysfunktionella hyresmarknad är ett generationssvek. Unga vuxna i Finland har lättare att få tag på en hyresrätt och ser mer optimistiskt på framtiden. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd, och Anna Broman, bostadspolitisk expert, Sveriges Byggindustrier. 

Hyresrättens konkurrensfördelar ska vara snabbhet, enkelhet och förutsägbarhet. Men i praktiken förknippas hyresrätten med evighetslånga köer och svarta hyreskontrakt. Att en förändring brådskar står utom allt rimligt tvivel. Därför har Sveriges Byggindustrier låtit Novus undersöka unga vuxnas boendesituation i Norden. Drygt 2 000 intervjuer har genomförts med paneldeltagare i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Vi kan konstatera att skillnaden mellan hur 18-25-åringar upplever sin boendesituation är stor. Allra störst är skillnaden mellan Sverige och Finland: 

  • I Finland hyr 91 procent sitt boende i första hand. Motsvarande siffra för Sverige är knappt sex av tio.
  • I Finland hyr 2 procent sitt boende i andra- eller tredje hand. Motsvarande siffra för Sverige är en femtedel (tio gånger så många).
  • I Finland uppger 42 procent att man tog sin in på bostadsmarknaden genom att anmäla intresse till en uthyrare. Motsvarande siffra för Sverige är 14 procent.
  • I Finland uppger 15 procent att det behövdes kontakter för att få den första bostaden. Motsvarande siffra för Sverige är 23 procent.

För svensk del är resultatet av den bostadspolitiska ”Finnkampen” beklämmande. Den går också stick i stäv med varningarna för Finlands hyresmarknad, som brukar höras i diskussionen om en friare hyressättning. Tvärtom är finska ungdomar mer optimistiska om framtiden.

Läs också

  • I Finland uppskattar 91 procent att man hade haft möjlighet att bo i en hyrd bostad om man velat. Motsvarande siffra för Sverige är inte ens sex av tio.
  • I Finland är 13 procent oroade över sin framtida bostadssituation. Motsvarande siffra för Sverige är fler än fyra av tio.
  • I Finland uppger 6 procent att de är mycket eller ganska missnöjda med sin boendesituation. Motsvarande siffra för Sverige är 13 procent.

Sveriges Byggindustrier har länge pekat på Norges modell för bosparande för att sänka trösklarna in på den ägda marknaden. Men Sverige behöver också hämta inspiration från Finlands framgångsrecept för hyrda bostäder.

I Finland har man till exempel utvecklat en särskild ”metropolpolitik” för Helsingfors. År 2045 kommer Stockholmsregionen ha sju kommuner med fler än 100 000 invånare. Det kräver bättre samordning mellan stat, kommuner och region i syfte att öka tomtutbud för, och byggnation av, hyresbostäder. Varför har Sverige en landsbygdsminister, men ingen statlig metropolpolitik?  

I Finland finns också en modell med så kallade Ara-bostäder som hjälper de hushåll som har svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. För övriga delar av hyresmarknaden råder avtalsfrihet. Modellen ger fastighetsägare incitament att satsa på hyresrätter, skapar rörlighet i befintligt bestånd och minskar kötiderna. En modell anpassad efter svenska förhållanden bör eftersträvas.

Reformbehovet på den svenska hyresmarknaden är enormt. Nuvarande system förser inte på något sätt alla hushåll och samhällsgrupper med goda bostäder. Tvärtom ökar segregationen och trångboddheten. Som ett steg i att säkerställa ett reformpaket som sänker trösklarna och ökar framtidstron vore ett studiebesök till Finland en god idé för bostadsminister Per Bolund (MP).

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.