#vadfanfårjag

Därför är Östlings fråga rimlig och angelägen

Det värsta är inte vad Leif Östling har sagt. Det värsta är att om det offentliga Sverige inte lär sig att prioritera och hushålla med våra gemensamma resurser så kommer skattemoralen till sist att sjunka, varnar Johan Ingerö, välfärdsansvarig på Timbro.

Ett uttalande kan vara både slarvigt och mitt i prick. Leif Östlings ”vad fan får jag för pengarna?” har på mindre än ett dygn blivit det bevingade eftermälet till Uppdrag Gransknings reportage om var och hur diverse näringslivstoppar skattar. En hal politikertyp hade givetvis uttryckt sig mindre slängigt och riskabelt än Östling, och istället pekat direkt på hur vissa skatter jagar ut kapital ur landet och bestraffar flit och företagsamhet. Kanske med tillägget att Sverige avskaffade förmögenhetsskatten redan 2007, just eftersom den gjorde mer skada än nytta för ekonomin.

Leif Östling har aldrig, såvitt jag vet, anklagats för att vara en hal politikertyp. Han uttrycker sig drastiskt och uppriktigt, vilket inte alltid faller i god jord. Ändå är hans spetsiga fråga angelägen. Ingen hävdar att vi inte får något för våra skattepengar. Men de flesta inser även att alla skattepengar inte används på ett bra, eller ens godkänt, sätt.

Exemplen är otaliga, och finns både i det stora och i det lilla. Skolan har blivit dyrare och dyrare, utan att det hindrat resultaten från att sjunka som en hel hög med stenar. Från höger och vänster lovas ständigt nya miljarder till ett skolsystem som hellre köper in bärbara datorer och surfplattor än böcker. Sjukvårdssverige plågas av långa och växande köer, trots att läkartätheten är hög och skattepengarna rullar. Vi lägger nästan dubbelt så mycket på arbetsmarknadspolitik som på att försvara landet, med högst tveksamt resultat.

Landets kommuner ”investerar” i äventyrsbad och dyra skrytarenor som aldrig förr, samtidigt som de lägger sparbeting på äldreomsorgen. I Göteborg har stadsförvaltningen närmast haft klippkort på flyget till Las Vegas, i strid med sin egen policy. I Nyköping beställde kommunen en väggmålning av ett könsorgan till en skola, och byggde sedan en till vägg för att täcka över eländet. Malmö införskaffade två skalenliga modeller av medeltida skepp, till en kostnad av 138 miljoner kronor, och sålde dem senare för en hundralapp.

Polisen hinner inte ens med att utreda grova brott längre. I min hemkommun Järfälla har inbrotten fördubblats på ett år. Polisens kommentar? ”Det är orimligt att polisen ska vara ute i alla områden hela tiden, även om vi försöker finnas ute i mån av tid.”

I mån av tid! Nå, i den mån skattemoralen sjunker så är det sannerligen inte konstigt. Leif Östlings formulering må vara aldrig så inopportun. Men den är inte orimlig.

Det värsta i den här soppan är inte att en person som bara de senaste sju åren har betalat över hundra miljoner kronor i inkomst- och kapitalskatt utmålas av både regering och medier som en skattebrottsling – även om det är nog så illa. Det värsta är att om det offentliga Sverige inte lär sig att prioritera och hushålla med våra gemensamma resurser så kommer skattemoralen till sist att sjunka. Och om någon tvivlar på hur livsfarlig en sådan situation är, så fråga Grekland.

Skatter kan vara höga eller låga, men var vi än står i den frågan så måste de användas vuxet och på ett sätt som ger oss valuta för pengarna. Annars försvinner skatternas legitimitet och folk börjar undvika dem. Men även det motsatta gäller. När folk uppfattar att systemet är rimligt betalar de gärna till det, och tittar snett på den som inte gör det. Så minskade till exempel acceptansen för att anlita svart arbetskraft, efter att ROT-avdraget infördes. Och ett år efter att ROT sänktes upplever nu varannan småföretagare att svartarbetet ökar igen, enligt nyhetsportalen Arbetsmarknadsnytt.

Så jo, skatter spelar roll. För alla inkomstgrupper och för hela samhällskroppen. Och vad fan får vi egentligen för pengarna?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.