Debatt
Läromedel
5 juli 2019 kl 14:47

Dålig teknik hinder för digitala läromedel

Nära hälften av lärarna som tillfrågats anger bristfällig och opålitlig teknik som det främsta hindret för att använda digitala läromedel i undervisningen. En dåligt genomförd digitalisering av skolan är ett samhällsproblem, skriver Angelica Hedin, Sverigechef för Bonnier Digital.

Det här är en opinionstext

Otillräcklig it-utrustning, och i vissa fall instabil internetuppkoppling uppges vara främsta hindret för svenska lärare att använda digitala läromedel i undervisningen. Det visar en undersökning som Enkätfabriken genomfört på uppdrag av Clio (Bonnier Education) bland 1 000 lärare och rektorer. 47 procent av respondenterna i uppgav fallerande teknik som orsak. Resultatet är anmärkningsvärt.  

Alla är överens om att barn och skolelever är vår framtid och att framtiden är digital. Att nära hälften av lärarna i undersökning uppger att tekniken är främsta hindret att för att använda digitala läromedel i skolundervisningen skapar kvalitetsskillnader mellan skolor.

Bara under de senaste åren har svenska skolor investerat miljarder kronor i datorer och digital hårdvara för att leva upp till regeringens beslut om en nationell digitaliseringsstrategi. I dag finns nästan en dator tillgänglig per elev i klassrummen vilket visserligen ligger linje med den nationella digitaliseringsstrategin. Men trots det är tekniken inte tillfredställande för användning av digitala läromedel. 

Den svenska skolan ska sträva efter likvärdighet – det vill säga att alla elever ska tillgodoses den kunskap som läroplanen föreskriver. Detta förutsätter att skolorna tillhandahåller professionella lärare såväl som en infrastruktur med läromedel. Den nationella digitaliseringsstrategin är ett led i att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten bland skolelever. Det uttalade målet är att skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter. 

Digital kommunikation och nätuppkoppling genomsyrar i princip hela vårt samhälle. Ett snabbt fungerande wifi är i dag en självklarhet på kaféer, restauranger och butiker. Det är en främmande tanke att företagsledningar inte skulle agera om anställda hindrades från att utföra sina arbetsuppgifter på grund av dålig uppkoppling eller dysfunktionell teknik. Varför ska vi då acceptera att elevers inlärning hämmas av något som vi inte accepterar någon annanstans i samhället? 

Digitala läromedel är ett viktigt instrument för främjandet av en likvärdig skola. Den svenska skolans kvalitetsproblem är omdiskuterat och en hel del skulle kunna lösas med hjälp av just digitala läromedel. Med funktioner som uppläsning, interaktiva läsguider och multimodalitet tillför lärarna inte bara nya dimensioner till undervisningen utan kan också anpassa lektionerna utifrån elevernas individuella förutsättningar. 

Verktygen är dessutom effektivt för elever i behov av särskilt stöd vid inlärning. Förutom att lärarna ges möjlighet att undervisa med uppdaterade och relevanta läromedel, visar flera studier att digital inlärning också ökar elevernas motivation – vilket reflekteras på kunskapsresultatet. Även lärarnas arbetsmiljö påverkas positivt då planering av lektioner underlättas samt att vissa arbetsuppgifter är automatiserade. Med rätt tekniska och digitala verktyg frigör lärare tid som i stället kan läggas på att ytterligare stärka och individanpassa lärandet.

För att inte fortsätta ett planlöst snubblande in i framtiden krävs nu att alla länkar fungerar i upphandlings – och kommunikationskedjan. Skolledningar och i vissa fall kommuner måste börja prioritera digitala läromedel för att snabbt höja kunskapsnivån i den svenska skolan och tydligt kommunicera ut budskapet i hela skolorganisationen, inte minst till lärarkåren som sköter undervisningen. En dåligt genomförd digitalisering av skolan är nämligen inte ett isolerat skolproblem – utan ett samhällsproblem.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.