Ägarprövning Hela debatten

Dags för skilsmässa mellan vinstdrivande och idéburna

Friskolefamiljen splittrades när Sverige blev bland de bästa i världen på att omfördela skattepengar till riskkapitalbolag i Guernsey, skriver Idéburna skolors riksförbund i en replik till Academedias vd.

I en debattartikel den 16/6 anklagar Marcus Strömberg, vd Academedia, Idéburna skolors riksförbund för att skapa dålig stämning i den annars så lyckliga friskolefamiljen med anledning av vår skarpa kritik mot Academedia i vårt remissvar till Ägarprövningsutredningen. Idéburna skolors riksförbund konstaterar att skilsmässan blev ett faktum när pengarna kom in på marknaden.

Så här började vår gemensamma historia. På 1990-talet genomfördes friskolereformen och under ett decennium framåt präglades Sverige av en allt större pedagogisk mångfald. Lyckan blev dock kortvarig. När incitamenten att tjäna pengar på förskole- och skolverksamhet blev tydliga under 2000-talet så förändrades spelreglerna på skolmarknaden. Skolor och förskolor blev plötsligt objekt som kunde köpas och säljas på en marknad - något som strider mot grundläggande värderingarna och synen på skolverksamhet som våra medlemmar, och en stor del av den svenska befolkningen, delar. Möjligheten till vinstuttag skapade behov av detaljreglering vilket direkt motverkade syftet med den ursprungliga friskolereformen. Idag försvårar den situationen för exempelvis föräldrar och personal som vill starta och driva kooperativ och inte har ett stort kapital bakom sig och det syns tydligt i Skolinspektionens statistik för ansökningar inför läsåret 2016/2017 där antalet idéburna aktörer minskar kraftigt. Det motverkar också den pedagogiska mångfalden. 

Det finns i dag inga belägg för att storskaliga aktiebolag bedriver bättre skolor än kommunala och idéburna aktörer. Samtidigt plockar ägarna (t.ex. riskkapitalbolaget EQT) ut pengar ur verksamheten som skulle kunnat gå till specialpedagogik, stödinsatser eller lärare och kunna göra skolorna bättre. 

Detta har i princip hela världen insett. I stort sett alla länder i världen har ett system där enbart kommunala och/eller icke vinstdrivande skolor tillåts. Sverige är det stora undantaget. För att ta ett exempel träffade vi för några veckor sedan representanter från det nederländska Utbildningsdepartement. De var i Sverige för att lära sig mer om hur man kan uppmuntra pedagogisk mångfald. Deras utgångspunkt var fullkomligt glasklar: skolor som kan dela ut vinst har ingen plats i deras skolsystem. 

Men det är förstås inte det här som oroar Marcus Strömberg. Istället är problemet att den annars så lyckliga friskolefamiljen inte håller ihop längre. Han kallar det ”tråkigt” och menar att vi idéburna skapar motsättningar mellan olika ägarformer. Vi håller inte med. Det är i första hand de vinstdrivande koncernerna, med riskkapital i ryggen, som skapar den här motsättningen.

Vi lämnade in skilsmässopappren för flera år sedan, Marcus Strömberg. Det höll inte mellan oss när pengarna kom in på marknaden och Sverige blev bland de bästa i världen på att gynna stora koncerner och på att omfördela skattepengar till riskkapitalbolag i Guernsey. Det gynnade varken de idéburna skolorna eller friskolereformen i stort. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.