Dags för lika regler för assisterad befruktning

I Sverige används främst två typer av assisterad befruktning vid barnlöshet; insemination och befruktning utanför kroppen, IVF. Såväl heterosexuella som lesbiska par utan barn har laglig rätt till hjälp med insemination eller IVF. Riksdagen har dessutom beslutat att också ensamstående kvinnor ska få rätt till assisterad befruktning. Det är sedan upp till varje landsting att avgöra hur vården ska utformas och finansieras, vilket resulterar i stora ojämlikheter.

Den 26 september beslöt de fyra norrlandstingens regionförbund att rekommendera nya regler för assisterad befruktning där diskriminerande skillnader för samkönade och olikkönade par upphör. Varje landsting kommer fatta beslut om när detta träder i kraft, troligen den 1 januari 2013. Därmed återstår bara Östergötlands läns landsting som vidhåller diskriminerande regelverk, med väsentligt olika prislappar för heterosexuella och lesbiska par.

Men även på andra områden råder det alltjämt stora skillnader kring assisterad befruktning i olika landsting och regioner – såväl i fråga om kostnader och åldersgränser som i antal subventionerade försök som erbjuds. I dag subventionerar vissa landsting sex inseminationsförsök medan andra endast erbjuder tre. En del landsting erbjuder tre IVF-behandlingar, andra endast en. Att göra ett inseminationsförsök privat kan kosta runt 15 000 kronor, vilket givetvis drabbar människor med sämre privatekonomi.

Under hösten har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) haft i uppdrag att se över de lokala reglerna, med förhoppningen om att nå mer harmoniserade regler och få bort orimliga skillnader i villkor för behandling av ofrivillig barnlöshet. Det borde vara självklart att samkönade och olikkönade par ska ha samma rättigheter. Inte heller ska bostadsort få avgöra vilken vård som erbjuds.

Omkring tio procent av befolkningen beräknas vara ofrivilligt barnlösa, en ofta bortglömd grupp då detta av vissa upplevs som skamligt och få talar öppet om det. Att bilda familj och leva med barn är någonting många personer önskar sig och som ger en stor glädje i livet. Ofrivillig barnlöshet är för många psykiskt påfrestande, vilket kan leda till depressioner och sjukskrivning. Att i rimlig utsträckning bistå människor med stöd för att ge dem möjlighet att bilda familj är ett samhällsansvar som i möjligaste mån ska bekostas av sjukvården.

Möjlighet till likvärdig vård borde vara mycket prioriterat för SKL. RFSU ser fram emot att SKL föreslår ett mer rättvist regelverk, och att det sedan följs av landstingen, så att ojämlika villkor snart kan vara historia.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.