Parrelaterat våld

Dags att agera mot kvinnovåldet

Var sjätte kvinna har någon gång utsatts för våld av någon som hon har, eller har haft, en nära relation med. I dag onsdag är det internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor och det är ett misslyckande för vårt samhälle att denna dag behöva konstatera att vi har lång väg kvar till målet.

I Sverige bor nästan fem miljoner kvinnor. Forskning visar att uppskattningsvis 16 procent av alla kvinnor i landet mellan 18 och 64 år har blivit misshandlade av en partner de har eller har haft en nära relation med. Räknar vi dessutom in de som uppger att de blivit utsatta för psykiskt våld, sexuellt våld eller hot om våld från någon som de har eller haft en nära relation med stiger siffran till 46 procent, det vill säga nära hälften. 

Det är en skrämmande hög siffra, och den enda acceptabla siffran är noll. 

Internationella dagen mot våld mot kvinnor, den 25 november, instiftades av FN år 1999. FN påvisade att våld hindrar kvinnor att uppnå jämställdhet i samhället i juridisk, social, politisk och ekonomisk mening. Våld mot kvinnor är enligt FN handlingar som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, både i offentliga och i privata sammanhang.

I den nyligen publicerade statliga utredningen Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) framgår att det inte är ovanligt att våld debuterar när kvinnan blir gravid, eller under barnets första år. Därför är det viktigt att förebyggande arbete riktas till alla blivande och nyblivna föräldrar.  Forskning visar att för de flesta fortsätter övergreppen eller till och med ökar under graviditeten. I forskningen konstateras också att övergrepp under graviditet ökar risken för att kvinnan dör av följderna av våldet. 

Allt detta är upprörande fakta och fullständigt oacceptabelt. Vi har en moralisk skyldighet att markera och agera mycket kraftfullt, både som individer och från samhällets sida. Samhällets insatser behöver omfatta en rad olika områden, och ett av de områden där mer kan och bör göras är i hälso- och sjukvården. När våldsutsatta söker hjälp är det oftast hos hälso-och sjukvården, eller tandvården, som därför har viktiga funktioner i arbetet mot kvinnovåld. Utan rätt insatser riskerar en allvarlig situation att kvarstå eller förvärras. 

Vårt långsiktiga mål är ett samhälle utan våld i nära relationer, och ett delmål för att nå dit är att tidigare än idag upptäcka våld eller hot om våld. Vi anser därför att mer behöver göras för att stoppa våld mot kvinnor, och föreslår följande:

• Våga fråga. Vården ska ställa frågor om våld, lyssna på svaren och beskrivningarna och få bättre verktyg för att veta hur de ska agera för att på bästa sätt hjälpa. 

• Hantera vetskapen. Landstinget ska ha tydliga processer i samverkan mellan kommunen när våld upptäcks. Att vårdpersonal vet var de ska hänvisa en drabbad kvinna vidare och hur personalen ska hantera den information de får är viktigt. Här behövs mer informationsinsatser i landstinget. MVC och BVC har en central roll, liksom akutmottagningar och vårdcentraler.

• Journalför. Det är viktigt att vårdpersonalen anger skador i journalen, men även hot och oro behöver journalföras mer. Att dokumentera är ett sätt för så väl vården som den drabbade att kunna följa upp vad som hänt. Vid en rättslig prövning är det också en hjälp för den våldsutsatta att kunna få bekräftat från kompetent vårdpersonal att skadorna uppkommit på ett sätt som inneburit att våld har används.

I journalföringen bör det tydligt framgå om personalen misstänker våld även om kvinnan inte bekräftar det. Det finns kritiska uppfattningar om att inte registrera skador på det sättet i journalen, och det har vi respekt för. Men vi anser att den våldsutsatta kvinnans behov och rätt till skydd och hjälp väger tyngre och ska värnas.

• Fokus på våldsutövaren. Socialtjänsten och Kriminalvården bör samordna sina insatser till dem som utövar våld. De som utövar våldet ska utöver att lagföras också motiveras att söka hjälp för sitt beteende.

Vi drivs av en vision om alla människors möjligheter och vilja att växa som människor, att utnyttja sin fulla potential och kunna förverkliga sina livsdrömmar. Ett samhälle där alla ska kunna leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det förutsätter bland annat ett samhälle som med kraft förebygger och bekämpar våld i nära relationer. Våld i nära relationer är inte en del av ett sådant samhälle därför måste mer göras och det måste göras nu.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.