Debatt
Utbildning
9 juni 2016 kl 11:40

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Därför vill vi förändra specialistutbildningen

Vi behöver finna lösningar som kort- och långsiktigt möter de utmaningar som vården står inför i en av Europas snabbast växande regioner. Att peka finger mot dem som kommer med konstruktiva lösningar och ropa på mer av samma koncept när vården skriker efter personal är att se i backspegeln för att hitta svar på vårdens utmaningar.

Det här är en opinionstext

Peter Carpelan
personallandstingsråd (M), Stockholms läns landsting

Replik på debattartikeln Låt högskolorna utbilda specialistsjuköterskorna. Det har aldrig funnits så många anställda läkare och sjuksköterskor i SLL som i dag, samtidigt som det finns en tydlig brist på vissa specialistutbildade sjuksköterskor. En utmaning vi måste ta på största allvar. Alliansen i SLL har därför tagit initiativ till en strategi som ska arbeta med frågor såsom kompetensförsörjning, utbildning och lönebildning.

Tendensen är också att allt färre sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor. Förklaringen är givetvis mångfacetterad. En av anledningarna är att det i dag inte alltid, rent lönemässigt, lönar sig att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska.

Därför vill alliansen i SLL se över möjligheten att göra om sjuksköterskornas specialistutbildning till en praktisk verksamhetsförlagd utbildning med landstinget som huvudman, likt läkarnas specialisttjänstgöring. Självklart innebär en sådan förändring konsekvenser som behöver beaktas. Sjuksköterskornas möjlighet till en akademisk karriär, för de som vill, behöver säkras.

Dessutom behöver Socialstyrelsen fastslå riktlinjer och målbeskrivningar för sjuksköterskornas specialistutbildning som för läkarnas specialisttjänstgöring. Därför är det också lämpligt att arbeta tillsammans med bland annat regeringen samt ansvariga myndigheter, departement och akademi för att processen ska ske så smidigt som möjligt.

En förändring av specialistsjuksköterskeutbildningen från en akademisk utbildning till en mer praktisk specialistutbildning, likt den som finns för läkarna, skulle ge många positiva fördelar:

1. Sjuksköterskornas specialistutbildning skulle på ett bättre sätt tillgodose hälso- och sjukvårdens behov av alltmer subspecialiserade medarbetare.

2. Förändringen skulle leda till en ökad flexibilitet vad gäller inriktningen på specialistutbildningen i stället för dagens 12 (12:e valfri) specialiteter som ges vid högskola/universitet. Här kan jämföras med läkarnas 44 basspecialiteter, 9 grenspecialiteter och 10 tilläggsspecialiteter.

3. Läkarnas och sjuksköterskornas specialistutbildning skulle på ett bättre sätt kunna samordnas för att öka det interprofessionella lärandet och teamarbetet under utbildningstiden.

4. Sjuksköterskornas specialistutbildning skulle på ett stringentare sätt utgöra en tydlig del av en klinisk karriär som givetvis behöver kopplas till löneutveckling.

5. En specialistutbildning som tydligare kopplas mot de kliniska färdigheterna gagnar såväl hälso- och sjukvårdens som patienternas behov.

För att få till en förändring krävs det att regeringen också ställer upp på detta. Vi kommer därför att i dialog med ansvarigt departement ta upp frågan och hoppas på positivt besked från regeringens sida. Med rätt person, på rätt plats och med rätt kompetens skulle vi ta ytterligare ett steg mot att bättre modernisera och rusta den svenska hälso- och sjukvården inför dagens och morgondagens behov.

Jag vill därför uppmana andra landsting och regioner samt berörda parter att ställa sig bakom förslaget så den svenska vården kan få vad den så tydligt behöver och som inte har kunnat levereras med nuvarande system: fler specialistutbildade sjuksköterskor i svensk hälso- och sjukvård.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 9 juni 2016 kl 11:40
Uppdaterad: 16 juni 2016 kl 12:29

Skribent

Peter Carpelan
personallandstingsråd (M), Stockholms läns landsting