Debatt
Pisa
18 november 2015 kl 10:08

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Därför slår svenska elever världsrekordet i matematik

Onsdagen den 18 november sätts ett världsrekord i matematikundervisning. 4 000 elever mellan nio och tolv år samlas i Gavlerinken i Gävle för världens största mattelektion. Låt oss förklara poängen med detta.

Det här är en opinionstext

Förutom att detta är ett spektakulärt och roligt rekord, så är det likväl en symbolhandling som pekar på en bakomliggande utveckling och problematik som inte är bra för Sverige. 

Sverige halkar längre och längre ner i den internationella rankningen av mattekunskaper hos grundskole- och gymnasieelever. Svenska elever presterade under OECD-genomsnittet i matematik och har också den sämsta resultatutvecklingen av OECD-länderna i Pisa-undersökningen som genomfördes senast år 2012.

Nu genomförs en ny Pisa-undersökning och farhågan är att utvecklingen inte har vänt. 

Ett land med nya generationer med alltför svaga matematikkunskaper för med sig utvecklingshämmande problem för landet liksom problem för individen. Det uppstår en kompetensbrist både inom industrin och inom tjänstesektorn när eleverna inte klarar tröskeln att ta sig in på högskoleutbildningarna för att studera till exempel till ingenjörer och revisorer.

År 2020 kommer Sverige att sakna 50 000 ingenjörer. Detta är allvarligt eftersom Sveriges konkurrenskraft och position som en av de ledande länderna i den digitala utvecklingen riskerar att urholkas. För den enskilda individen  innebär dåliga mattekunskaper ofta en dålig ekonomisk allmänbildning, vilket kan föra med sig alltifrån bristande förståelse och direkta felsteg när det gäller den  privata ekonomin till i värsta fall ett ökat antal människor med lyxfällanproblematik.

Mattecentrum har under flera år försökt bidra till att vända utvecklingen. Vi är en politiskt obunden ideell organisation som med hjälp av frivilliga hjälper elever med deras matematikläxor. Varje månad kommer mer är 250 000 elever till Mattecentrum fysiska och digitala mattestugor. De kommer frivilligt och efter skoltid. Det visar på att behovet av stöd inom matematik är enormt. 

Mattecentrum tar på ideell basis ett ansvar med hjälp av sponsorer inom näringslivet. Det räcker dock inte långt. De verkliga effekterna får vi inte av att det offentliga och civilsamhället arbetar var och en för sig. Nej, alla intressenter måste tillsammans ändra utvecklingen.

Skolan, politikerna och näringslivet måste tillsammans inleda en diskussion om vad vi gemensamt kan göra för att Sverige i slutändan inte enbart ska sätta världsrekord i matematik utan faktiskt också bli världsbäst i matematik. Diskussionen måste handla om: 

Att inte enbart fokusera på de negativa resultaten och problemen, utan titta på det som är bra istället. En kvarts miljon elever är bevisligen så intresserade att det pluggar matte på sin fritid. Vilka praktiska förutsättningar behövs för att de ska bli fler?

Att på bred front förändra attityden till matematiken. Hur får vi fler elever att tycka att matte är både roligt och intressant?

Hur kan en långsiktig skolpolitisk linje etableras, där förutsättningarna för mattematiskundervisningen är fastslagna och inte ändras vart fjärde år?

Ju fler parter som bidrar till diskussionen, desto bättre. Trots att det strider mot matematikens lagar, så kan ett plus ett bli tre om vi slår våra kloka huvuden ihop. Då kan vi med gemensamma krafter få fram lösningar som gör Sverige till ett matematikens framgångsland.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.