Debatt
HVB
10 mars 2016 kl 14:26

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Dålig samordning gör att hvb-platser står tomma

Vi hör ofta att det inte finns några lediga platser för ensamkommande barn och unga. Samtidigt står vi i Nytida just nu med ett 30-tal tomma platser på våra boenden för ensamkommande. Samordningen är otillräcklig och det finns orättvisor och brister i regelverket för placering.

Det här är en opinionstext

För att fler unga ska kunna få en bra start i Sverige måste reglerna ändras. En orsak till att vi har tomma platser just nu är att det under årets första månader alltid kommer färre flyktingar till Sverige på grund av det osäkra vädret på Medelhavet. 

En annan orsak är att kommunerna öppnade många egna boenden under hösten 2015 samt att flera ungdomar placeras i samma rum. 

Kommunerna kan, till skillnad från privata utförare, starta verksamheter direkt utan tillstånd från IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Det leder till en obalans mellan kommunala och privata utförare som dessutom påverkar kvaliteten.

Vi anser först och främst att regelverket behöver kompletteras med en tvingande regel om att placera ensamkommande där det finns tomma platser oavsett driftsform. 

För att förbättra och säkra kvaliteten på hvb-boenden för ensamkommande unga bör man också justera regelverket så att samma krav gäller för alla typer av utförare, privata såväl som kommunala.  

Det ställs i dag lägre krav på kommunala hem, de får till exempel placera två, tre eller fyra unga i samma rum. Det är inte är tillåtet på privat drivna boenden, där det endast i undantagsfall är tillåtet att två delar rum. En trångboddhet som ger lägre kvalitet och en sämre start i Sverige för de unga. 

Vi anser att regelverket bör ändras så att en person – ett rum gäller. Endast i undantagsfall, under speciella omständigheter, ska man tillåta att två unga placeras i samma rum.

Det finns en rad andra krav som bör ställas på alla hvb-boenden för ensamkommande. Det får inte enbart vara en förvaringsplats, utan den måste finnas förutsättningar för att kunna ge den unge en bra start i det nya landet. 

Samtidigt bör man inte automatiskt betrakta alla ensamkommande som traumatiserade och i behov av terapeutiska insatser. Många är starka individer och med förmåga att ta sig hit på egen hand. 

Vi ska se dem som en resurs och ge dem det stöd de behöver för att bli trygga vuxna som fungerar i det svenska samhället.

Vi anser att man i kraven på och uppföljningen av kvaliteten på hvb för ensamkommande bör utgå från de punkter som Socialstyrelsen identifierat som viktiga för att ge de unga en bra start. 

Ett fungerande hvb ska bland annat kunna ge en ung person en tidig och trygg anknytning med en vuxen som visar hänsyn men samtidigt är en auktoritet. 

Det ska också kunna ge normbyggande regler för hur vi förhåller oss till varandra, stöd till god fysisk hälsa genom hälsokontroller och fysisk aktivitet, ett värdigt och respektfullt bemötande som stärker självtilliten och den egna förmågan.

Och, sist men inte minst, kunskap om Sverige – men också den kultur den unge kommer från.

Kort sagt – en chans att bli en trygg och stark vuxen. Det är möjligt, med rätt stöd.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.