Därför behöver vi fler alternativ i vården

I princip varje dag går det att läsa om sjuk- och hälsovård i tidningarna. Ibland handlar det om kvaliteten på vården, men nästan lika ofta handlar det om en ideologisk diskussion för eller emot  privata utförare och möjligheten att ta ut överskott från verksamheten. I grund och botten handlar det om valfrihet.

För oss som varje dag arbetar i sjukvården eller driver vårdföretag handlar det om kvalitet. Om kvaliteten på den vård som bland annat tandläkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, läkare varje dag ger hundratusentals patienter över hela Sverige.

Det är en vanlig missuppfattning att privata vårdgivare skulle ge sämre kvalitet för att på så sätt skapa ökad vinst. Ofta är det faktiskt precis tvärtom. Det visar exempelvis resultaten från den senaste Nationella patientenkäten som genomförts över hela Sverige av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Resultaten som offentliggjordes i slutet av januari är tydliga. På nationell nivå överträffar de privata vårdalternativen snittet i samtliga dimensioner som patientenkäten undersöker. De största skillnaderna finns inom kontinuitet/koordinering och helhetsintryck.

De bästa resultaten inom de privata alternativen får mindre verksamheter som drivs av sina ägare. Ägarna är navet i verksamheten och ger goda förutsättningar för ett långsiktigt arbete med hög kontinuitet och låg personalomsättning.

Att träffa samma läkare och sköterska varje gång man besöker en vårdcentral uppskattas av många patienter. Och det borgar en ägarledd modell för. I små personalägda verksamheter är det både vanligt och möjligt att varje gång träffa samma läkare och sköterska. Som exempel hade Praktikertjänst under 2014 i snitt endast 4 procent hyrläkare inom primärvården jämfört med de offentliga alternativen som under samma period i snitt hade nästan 25 procent inhyrda läkare.

En studie som Läkarförbundet gjort bland samtliga specialister i primärvården förstärker resultaten i Nationella patientenkäten. Hela 89 procent av de tillfrågade läkarna som är delägare i verksamheten anger att de helt eller i stor utsträckning är nöjda med förutsättningarna att erbjuda en fungerande och fast läkarkontakt. Detta kan jämföras med offentliga vårdcentraler där endast 45 procent anger att de är helt eller i stor utsträckning nöjda med att kunna erbjuda fasta läkarkontakter för sina patienter.

Jämförelser med resultaten i Nationella patientenkäten visar också att de vårdcentraler där läkarna är mest nöjda med sina förutsättningar är samma vårdcentraler där patienterna är mest nöjda med den vård och service som de får.

För att fortsätta förbättra primärvården behövs därför fler personalägda och lokala vårdcentraler. Det skulle bidra till en ökad läkartäthet och ge förutsättningar för en mer välfungerande och jämlik primärvård för hela befolkningen. Med betydligt fler personalägda vårdcentraler vore det möjligt att på sikt nå Läkarförbundets mål om en heltidsarbetande specialistläkare på 1 200 invånare.  

Patienter och läkare är kanske inte alltid överens, men en sak är de eniga om – lokala och personalägda vårdcentraler ger bättre vård och service jämfört med andra driftsformer. Att skapa möjligheter till fler, och inte färre, alternativ i vården är därför nödvändigt för att förbättra primärvården över hela Sverige. 

Vi uppmanar därför landets politiker att lyssna på professionen och på patienterna. Kliv ur de ideologiska skyttegravarna vad gäller driftsform. Fokus på vårdkvaliteten och patientens upplevelse av sin egen vårdsituation måste alltid komma först. Det är vi säkra på att många håller med oss om.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.