Debatt
Upphandling
9 december 2016 kl 11:16

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Därför är krav på pensioner problematiskt

Att ställa krav på pensioner och försäkringar i offentliga upphandlingar har visat sig särskilt problematiskt. I stora drag handlar det om att leverantörer ska likabehandlas, att processen ska präglas av öppenhet och att de krav som ställs ska vara proportionella.

Det här är en opinionstext

REPLIK Landstingspolitikern Johan Enfeldt (L) beklagar i artikeln Sänkt pension ingick inte i vår vision att alliansen inte ställde sig bakom regeringens proposition om offentlig upphandling. Enfeldt menar att det skulle vara bra att ställa krav i offentlig upphandling om obligatoriska pensioner och försäkringar.

Nu blev det inte som Enfeldt ville. Riksdagen röstade igenom nya svenska upphandlingslagar som följer av EU-direktivet, vilket vi tycker är bra. Det viktiga var att regeringens förslag till fyra nya paragrafer i lagen om offentlig upphandling, LOU, om arbetsrättsliga krav togs bort. Trots strykningen är det dock fortfarande möjligt för de upphandlande myndigheterna att ställa olika sociala krav, som till exempel arbetsrättsliga villkor. Och att utesluta anbudsgivare som inte följer dessa.

Johan Enfeldt lyfter särskilt betydelsen av att kunna ställa krav på pensioner och försäkringar. Att ställa krav på detta i offentliga upphandlingar har visat sig vara särskilt problematiskt. Det hänger samman med grundprinciperna för offentliga upphandlingar. I stora drag handlar det om att leverantörer ska likabehandlas, att processen och kraven ska präglas av öppenhet och att de krav som ställs ska vara proportionella.

Om man börjar ställa krav i upphandlingar på pensioner och försäkringar hämtade från kollektivavtal måste det vara möjligt att teckna motsvarande pensionslösningar eller försäkringar även för de företag som saknar kollektivavtal. Men möjlighet att teckna omställningsförsäkringar och försäkring om föräldrapenningtillägg likt de som till exempel finns i LO-områdets kollektivavtal går inte att köpa på marknaden. Sådana krav strider alltså mot likabehandlingsprincipen.

Det går inte heller att ställa krav på pensioner och försäkringar för företag som använder sig av utstationerad arbetskraft eftersom de villkoren inte är en del av utstationeringslagens hårda kärna. De företagen kan alltså bortse från kraven, till skillnad från anbudsgivare med svensk arbetskraft. Inte heller likabehandlande.

Ytterligare ett problem är att krav som ställs i upphandlingar ska ha koppling till kontraktsföremålet. Det innebär dels att krav bara kan ställas för de anställda som arbetar med det uppdrag som offererats, och dels att kraven bara kan omfatta den tid som uppdraget sträcker sig. Detta gör krav på tecknande av tjänstepensioner och försäkringar i stort sett omöjliga.

Krav av det här slaget är ett slag i luften. I stället skulle det leda till fler överprövningar och/eller minskad konkurrens när små, seriösa företag som ännu inte tecknat kollektivavtal, pensioner eller försäkringar väljer att inte lämna anbud. Det gynnar inte den offentliga sektorn och det gynnar inte skattebetalarna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 9 december 2016 kl 11:16

Skribenter

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef Almega
Stefan Holm
näringspolitisk expert Almega