Enkla jobb

Därför är kommunala tvätterier en dålig idé

Tvätteribranschens positiva utveckling hotas nu av kommunala arbetsmarknadsprojekt som ska skapa enkla jobb. De är säkert i grunden välmenande, men slår väldigt fel. Förutom att konkurrensen snedvrids riskerar kommuninvånarnas tvättnota att bli hög.

Den svenska tvätteri- och textilservicebranschen sysselsätter omkring 5 000 personer i hundratals små till stora bolag. Tvätterier bidrar till viktiga samhällsfunktioner – men även till en hållbar samhällsutveckling genom att skapa enkla arbetstillfällen, vara en engagerad kraft i lokalsamhällen samt genom att ta ett stort miljöansvar. Moderna tvätterier, med T-märkning från Tvätteriförbundet, verifierar en låg förbrukning av vatten, kemikalier och energi.

Nu riskeras den positiva utvecklingen i branschen av kommunala arbetsmarknadsprojekt. De är säkert i grunden välmenande, men de slår väldigt fel. Bakgrunden är dels behovet av så kallade enklare jobb, dels nya hygienkrav från Socialstyrelsen. För att skydda sjuka äldre och andra vårdnadstagare ska arbetskläderna inom bland annat hemtjänsten bytas minst varje dag. Risken för att multiresistena bakterier ska breda ut sig kräver ökad säkerhet. Det får behoven av hygienisk tvätt att växa.

En del kommuner har därmed fått idén att bygga sina egna tvätterier. I Landskrona är en sådan anläggning redan under uppförande. Det är ett projekt vars ekonomi baseras på arbetsmarknadsbidrag, vilket snedvrider konkurrensen. Men inte bara det. Kommunens invånare riskerar att i framtiden få betala en hög tvättnota.

Orsaken är att kommunen bygger ett lågautomatiserat tvätteri sannolikt dels för att spara på investeringen, dels för att en mindre effektiv anläggning kräver fler anställda. När bidragen upphör är det uppenbart att driftkostnaden avsevärt försämras. Rimligen blir ett lågautomatiserat tvätteri även svårsålt när kommunen vill gå ur projektet. Friheten att i en upphandling kunna välja kvalitet och ekonomi ersätts av en växande utgiftspost i kommunens budget.

Grundtanken med arbetsmarknadsprojekt är att de ska hjälpa människor till att kunna försörja sig själva utan att vara beroende av bidrag. Om man vill förbereda projektdeltagarna för ett arbete på ett riktigt tvätteri, eller inom en liknande industri, är det feltänkt att starta en verksamhet med låg automationsgrad.

Moderna kommersiella tvätterier är högeffektiva industrier som investerar i sin verksamhet för att kunna möta dagens krav på kvalitet, säkerhet och miljö. Branschen satsar på innovation och ny teknik för att effektivisera processer och förbättra arbetsmiljön. På så sätt har branschen lyckats minimera de tunga lyft och monotona moment som kan vara skadliga för medarbetarna. Dessa värden riskerar att gå förlorade när verksamheten har annat fokus än att bedriva effektiv tvätteri- och textilserviceverksamhet.

Självfallet är det viktigt att kunna erbjuda jobb till människor som står långt från arbetsmarknaden. Just det är kännetecknande för vår bransch. Den anställer redan i stor omfattning ungdomar, personer som saknar eftergymnasial utbildning och personer som inte har kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Exempelvis anställer tvätteriföretagen många med utländsk bakgrund som nyligen kommit till Sverige och som behöver få en chans att utvecklas.

Vad som nu riskerar att hända är att nya kommunala tvätterier slår undan benen för en redan etablerad verksamhet på orten eller i grannkommunen. Vi är övertygade om att det är bättre att etablerade verksamheter får möjlighet att utvecklas och fortsätta anställa, än att det skapas tillfälliga subventionerade sysselsättningar i kommunal regi.

Vi ser det som rimligt att kommunerna skaffar sig kunskap innan de ger sig in i en helt ny bransch och investerar skattebetalarnas pengar. Annars är det stor risk att satsningen blir dyr, ineffektiv och motverkar sitt syfte.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.