Ökande produktion och konsumtion har gett många en bättre levnadsstandard. Men den har även medfört ökad miljöpåverkan och den ekonomiska utvecklingen har lämnat stora delar av världens befolkning i fattigdom.
Vissa grupper använder mer av miljöresurserna medan andra grupper i större utsträckning påverkas av negativa miljöeffekter. Den tiondel av Sveriges hushåll som tjänar mest släpper till exempel ut tre gånger så mycket koldioxid som tiondelen med lägst inkomst.
En förutsättning för hållbar utveckling är att mänskligheten håller sig inom ekologiska gränser, men också att grundläggande behov kan tillfredsställas och att resurser fördelas mer rättvist.
Ändå har fortsatt ökning av BNP, det vanliga måttet på ekonomisk tillväxt, länge dominerat den politiska agendan.
I stället för att fokusera på BNP-tillväxt som förutsättning för att säkerställa välfärd och investeringar i miljön så kan vi vända på resonemanget. Vilka mål vill vi uppnå? Med vilka medel kan vi göra det? Och hur kan konkreta alternativ för samhällsutvecklingen se ut?
Vi har arbetat fram fyra testscenarier bortom BNP-tillväxt, för att beskriva hur Sverige kan se ut år 2050 om vi håller oss inom ekologiska gränser samt ser till att grundläggande behov tillfredsställs och resurser fördelas rättvist.
Alla ska ha möjlighet till makt och inflytande i samhället, ha goda möjligheter till boende, social omsorg, och god hälsa.
Klimatmål ska nås och svenskarnas konsumtion ska inte ta mer mark i anspråk än vad som finns tillgängligt globalt.
Scenarierna har fokus på:
• Kollaborativ ekonomi - det digitaliserade samhället där människor delar mer på både varor och omsorg.
• Lokal självförsörjning - där landsbygden utvecklas och Sverige tar tillvara lokala resurser och förmågor och har en hög grad av självförsörjning.
• Automatisering för livskvalitet - där samhället är automatiserat och människor har kunnat växla in produktivitetsvinster i minskad arbetstid.
• Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten - där staten styr mot hållbar design, kretslopp och en stark välfärd.
Scenarierna säger inte vad som kommer att hända i framtiden, eller ens vad som skulle kunna hända. De behöver inte innebära att BNP minskar, för vare sig avstannad eller fortsatt tillväxt är ett mål i sig, den blir bara ett utfall.
Men, de är ett viktigt instrument för att stimulera idéer som kan bryta samtida låsningar om vad som är möjligt och skapa en diskussion om vad som är önskvärt och för vem.
Det finns skäl att räkna med att den ekonomiska tillväxten avtar i framtiden, vare sig vi vill eller inte. En åldrande befolkning är ett skäl. Klimatförändringar och andra miljöeffekter kan också leda till minskad tillväxt.
Vårt beroende av fortsatt ekonomisk tillväxt innebär ett risktagande. Om den minskar eller blir negativ finns det risk att arbetslösheten stiger liksom att ekonomiska klyftor ökar.
Det kan motverkas genom en aktiv politik och planering för hållbar utveckling. Men det förutsätter att vi diskuterar och analyserar en framtid med begränsad ekonomisk tillväxt, och vilket framtida samhälle vi vill ha.
Det finns många alternativ och lösningar som kan komma fram om hållbar utveckling och rättvis fördelning är utgångspunkt för samhällsutvecklingen. De, inte bara förtjänar, utan kräver en plats på den politiska dagordningen.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
