EU:s sociala pelare Hela debatten

CUF: Svensk arbetsmarknad riskerar att krackelera

Regeringen – som drömmer om att exportera den svenska modellen – blundar för att den svenska arbetsmarknaden riskerar att krackelera till följd av de nya principerna i den sociala pelare som är tänkt att undertecknas under toppmötet.

EU-kommissionen hotar att undergräva det svenska självbestämmandet kring vår arbetsmarknad genom den sociala pelaren – vilket uppmuntras av regeringen Löfvens sociala toppmöte i Göteborg. Vi har nämligen en regering som så gärna vill exportera den svenska modellen att den inte insett vilket självspelande piano för mer överstatlighet EU-maskineriet lätt kan utvecklas till. Inte nog med det, om EU får ansvar för att reglera arbetsmarknaden riskerar potentiella misslyckanden att splittra unionen.

För någon vecka sedan framkom det att förslaget till en ny social pelare är tänkt att undertecknas under mötet i Göteborg.

En social pelare är något som diskuterats i EU sedan hösten 2015 men trots det ökade fokuset på EU-samarbetet sedan brexit-omröstningen har debatten om den saknats i Sverige. De 20 principer som nu alla medlemsstater har kommit överens om tyder på en fördjupad EU-integration när det kommer till arbetsmarknad och socialpolitik. Även om de 20 principerna inte föreslås bli lagligt bindande är den svenska regeringen på tok för naiv när den menar att detta i förlängningen inte kommer leda till direktiv från EU:s sida.

Den svenska regeringen har drivit på för en social pelare för att exportera den svenska arbetsmarknadsmodellen till fler länder. I stället riskerar detta att riva upp just den modellen.

Kommissionen och Junckers syfte är att fördjupa integrationen i EU, det står i hans arbetsbeskrivning och han har redan diskuterat att införa en arbetsmarknadsmyndighet i Bryssel. Det kommer därför inte dröja länge förrän lagförslag och EU-direktiv kommer till medlemsländerna. Den svenska arbetsmarknadsmodellen riskerar att krackelera, vilket medför många problem. Dagens modell är långt ifrån perfekt, vi har höga trösklar för utsatta grupper vilket skapar stort utanförskap i samhället. Om den rådande högkonjunkturen vänder till lågkonjunktur riskerar den att slå ut 250 000 lågutbildade från arbetsmarknaden. 

Det finns fördelar med en kontinentaleuropeisk arbetsmarknadsmodell, med till exempel lågt satta lagstadgade minimilöner. Sannolikheten att systemet skulle användas så är dock låg, inte minst med sittande regering. Värdet av en decentraliserad arbetsmarknadspolitik där arbetsmarknadens parter kan utnyttja sin kunskap och sina erfarenheter har sitt värde i längden. Statliga ingrepp är något som bör reserveras till krissituationer när parterna inte kan enas. Lösningen är inte att centralisera spelreglerna för arbetsmarknaden, vare sig till staten eller Bryssel.

EU:s fokus bör därför också fortsättningsvis ligga på de fyra friheterna och den inre marknadens effektivitet, och på så sätt även lyfta Europas sociala dimension. Kommissionen driver alltså de sociala frågorna från fel ände. Det är genom konkurrenskraftiga företag och samhällen, samt rörlighet på arbetsmarknaden, som vi skapar de resurser som krävs för att bibehålla och utveckla vår välfärd och tackla vår tids utmaningar. Så skapar vi även bra villkor för arbetstagarna inom EU.

Sverige och många andra EU-länder har populistiska partier i sina respektive parlament. En tvingande lagstiftning och för snabb harmonisering på arbetsmarknadsområdet kan lätt leda till de nackdelar som gör att dessa ensidigt EU-kritiska partier får vatten på sin kvarn. Avsaknaden av diskussion och förståelse för vad den sociala pelaren innebär kan få förödande konsekvenser.

EU borde inte syssla med att reglera eller styra villkoren för medlemsländernas arbetsmarknad. Den svenska regeringen bör besinna sig och lägga förslaget till en social pelare på is. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.