Corona får intelligensfällan att slå igen med full kraft

Det är inte bara corona-viruset som nu sprids i Sverige och världen. Även populistiska idéer, ”sanningar” och säkra slutsatser utan stöd i data och evidens kopplat till corona-viruset sprids som en löpeld. Förutom att spä på en redan påtaglig oro hos allmänheten så riskerar sådana tankemässiga virus, drivna av känslor snarare än evidens och fakta, att förvirra och distrahera beslutsfattare.

Att personer helt utan kunskap och trovärdighet inom området sprider tvärsäkra påståenden utan stöd i fakta på nätet har vi vant oss vid. Men avsevärd värre blir det när samma budskap sprids av personer med titlar, positioner och en status av att vara intellektuellt skarpa, pålästa och insatta, vilket ger dem tyngd och trovärdighet. Den potentiella skadan blir då exponentiell.

Något som sticker ut den senaste tiden kopplat till corona är just att det inte bara är uppenbart dåligt pålästa eller ”korkade” individer som sprider dåligt underbyggda budskap som rimmar illa med fakta utan även personer som brukar ha koll och använda fakta som ledljus.

Ledarskribenter, opinionsbildare och andra tyckare som vi annars uppfattar som generellt kunniga och smarta, och som tidigare lutat sig mot fakta i sina argument, verkar plötsligt drivas av något annat och dra slutsatser som tydligt går emot fakta och bästa evidens. Samma sak med politiker och ministrar, hittills framförallt i utlandet.

Så varför händer det här? Hur kan vi förstå det?

Hög intelligens är generellt en tillgång när det handlar om att lyckas dra rimliga slutsatser, tänka rationellt och använda fakta. Men det finns undantag. I vissa sammanhang verkar en hög intelligens kunna slå bakut och bli till en uppenbar nackdel. Och inte bara en nackdel, utan dessutom en akilleshäl man inte vet att man själv har. En död intelligent vinkel.

Intelligensen blir en fälla; en fälla som gör att man fastnar i ett låst resonemang, försöker bekräfta det man redan vet och inte ser de mer rimliga alternativen. En fälla som dessutom slår igen utan att man själv är medveten om det.

Det är därför förmågan att använda vetenskapligt och kritiskt tänkande är så viktigt, helt enkelt för att skydda oss själva mot våra egna inbyggda tankebuggar. Det gäller även smarta personer. Hög intelligens kommer tyvärr inte skydda dem mot känslodrivna idéer och dåligt underbyggda slutsatser.

Så, varför tror smarta människor på osmarta budskap? Och, kopplat till corona, varför sprider smarta människor dåligt underbyggda och därmed ”osmarta” budskap?

För att citera vetenskapshistorikern Michael Shermer”: “Smart people believe weird things because they are skilled at defending beliefs they arrived at for non-smart reasons”.

Smarta människor är skickligare på att försvara idéer de fått av mindre smarta anledningar. När idéerna väl tagit sig in innanför deras försvar och fått fotfäste så är man bättre på att hitta argument för att man tycker som man gör. Man utvecklar helt enkelt ett starkare försvar mot alternativa åsikter. Och då spelar det ingen roll att man inte har fakta på sin sida.

Smarta och pålästa personer med hög trovärdighet är sannolikt även bättre på att sprida budskapen till andra på grund av att de kan backa upp sitt budskap med fler och till synes skarpare argument. Om man dessutom redan har en stark plattform för att nå ut och påverka så kan tanke-viruset spridas snabbt och få fäste.

Det är mycket som är osäkert i dag gällande corona och dess konsekvenser. Men det mesta tyder på att corona kommer att försvinna och ebba ut. Vi kommer att överleva.

Det som däremot inte kommer försvinna eller ebba ut, och som vi därmed kommer få leva med långt efter corona, är konsekvenserna av de mindre intelligenta budskap som spreds, och beslut som togs, av intelligenta människor utan stöd i fakta och evidens.

Och vi kommer få nya händelser även efter corona som gör att intelligensfällan kommer slå igen med full kraft igen och leda till långtgående konsekvenser. Att skydda oss mot det är lika viktigt som att skydda oss mot nästa virus.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.