Civilsamhället förlorar på statligt styrda satsningar

Inom kort mottar demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke den nya civilsamhällsutredningen. Förhoppningsvis blir utredningen första steget mot en uppgörelse med regeringens alltför instrumentella syn på civilsamhällets organisationer. 

I stället för att främja ett fritt och vitalt föreningsliv, fristående från staten, görs civilsamhället till mottagare av beställningar enligt politikernas samhällsproblem för stunden.

Regeringen består av ett självtitulerat ”folkrörelseparti” och ett mindre parti som gärna gör en poäng av att ha vuxit ur miljö-, freds- och jämställdhetsrörelsen. Men vad har då hänt med föreningslivets förutsättningar, snart halvvägs in i mandatperioden? 

Den borgerliga regeringen införde 2012 ett skatteavdrag för gåvor till vissa hjälporganisationer. Enligt Svensk insamlingskontroll har allmänhetens gåvor sedan dess ökat med en miljard – pengar som används för att hjälpa människor i nöd och stötta personer med sociala problem. 

Trots att fler än 700 000 människor utnyttjade möjligheten till avdrag avskaffades den nu vid årsskiftet.

Samtidigt reformeras nu svensk spelpolitik i grunden. I dag är det enbart Svenska Spel och folkrörelser som får bedriva lotteriverksamhet, något som 2013 gav ideella spelaktörer ett överskott på 1,6 miljarder kronor. 

Nu ska de utländska kommersiella spelbolag som olagligt riktar sig till en svensk marknad in i värmen och lagligt få agera här.

Privata gåvor och lotteriprenumerationer är en viktig del av civilsamhällets finansiering och därmed oberoende. Nyckelordet är nämligen just ”oberoende” – dessa medel är inte styrda av staten eller avgränsade av andra finansiärer. 

Medlemmarna själva kan använda resurserna till det som de så önskar vilket skapar motvikt mot såväl kommersiella som offentliga verksamheter och genererar en mångfald av idéer och verksamheter som stärker samhället i stort. 

Men även om man av principiella skäl önskar se kommersiella aktörer på spelmarknaden och har problem med gåvoavdraget så bör man inte stänga dessa dörrar utan att öppna nya. Särskilt om man fortsatt tänker ha hög svansföring i frågan.

Till bilden kan också läggas att investeringsbidraget till allmänna samlingslokalerna osthyvlats för att finansiera Boverkets administration och att bidragen till kulturorganisationerna och ungdomsorganisationer legat i princip stilla i 10 år. 

För de sistnämnda har antalet organisationer som delar på stödet ökat med 20 procent utan att detta föranlett någon höjning. De satsningar som väl görs är just styrda till ett visst ändamål, så som i höstas för att främja det stora medmänskliga engagemanget för människor som flyr till Sverige.

Kortsiktig politik leder alltid till riktade medel och det följer av medborgarnas förväntan om handlingskraft att små potter avsätts för att lösa stora och mer eller mindre akuta samhällsproblem.

Men att stänga viktiga källor till civilsamhällets oberoende – som avdragsrätt och lotterimonopolet – utan att svara upp med andra generella stöd hotar det långsiktiga oberoendet. 

Föreningsliv skapar tillit och demokratiskt engagemang. Det ger i sig självt förutsättningar att lösa problem långt innan regeringen ens behöver fundera på nya styrda satsningar. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.