Debatt
Ledarskap
7 april 2020 kl 19:05

Cheferna har ansvaret men inte förutsättningarna

Smittspridningen av covid-19 på äldreboenden och inom vården aktualiserar vikten av ledarskap och goda förutsättningar för chefer inom regioner och kommuner. Arbetsgivarna behöver både ge chefer bättre stöd i den nuvarande krisen och förbättra deras arbetsvillkor för att skapa högre beredskap inför kommande kriser, skriver Ledarnas Andreas Miller och Joakim Pettersson.

Det här är en opinionstext

Det vilar ett stort ansvar på chefer inom vård och omsorg – inte bara för medarbetarnas arbetsmiljö och säkerhet utan också för vårdens och omsorgens innehåll och kvalitet. Tyvärr vet vi sedan lång tid tillbaka att regioner och kommuner brustit i att erbjuda chefer inom vård och omsorg de förutsättningar som krävs för att kunna ta sitt chefsansvar. Det behöver snabbt åtgärdas.

Vård- och omsorgscheferna arbetar nu under extremt pressade förhållanden. Många chefer och medarbetare gör heroiska insatser.

Ledarna har ett växande antal medlemmar i offentlig sektor, inte minst inom vård och omsorg. Våra studier visar att chefsarbete i dessa sektorer ofta kännetecknas av ansträngd ekonomi, begränsat organisatoriskt stöd, obalans mellan krav och resurser och för stora arbetsgrupper. Sådan var situationen redan innan den globala pandemin.

Enligt vår studieLönlöst att ta ansvar”, som bygger på enkätsvar från drygt 28 000 chefer i ett stort antal branscher, har chefer inom vård och omsorg betydligt större arbetsgrupper jämfört med andra, mer mansdominerade, arbetsområden. Inom hälso- och sjukvården är det i snitt 29 underställda per chef och inom äldreomsorgen i snitt 36 underställda. Arbetsgrupper på mellan 40 och 60 medarbetare förekommer allt för ofta. Det påverkar arbetsmiljön för chefer och medarbetare negativt. Stora grupper innebär också att medarbetare får betydligt mindre stöd och återkoppling på sitt arbete än vad de behöver.  Studier visar också att stora arbetsgrupper leder till ökad personalomsättning.

Det i kombination med hög sjukfrånvaro och svårigheter att rekrytera har också gjort att arbetsgivare i hög utsträckning tvingats anställa tillfällig personal, som saknar vårdutbildning. Det gör att många chefer får pussla med tillfällig personal. Ju mer kortsiktigt pusslande, desto svårare blir det med den långsiktiga kompetensutvecklingen, som exempelvis kring smittskydd och användning av skyddsutrustning. Det leder i sin tur till stora risker under pandemier.

Vård och omsorg är det arbetsområde som är sämst lämpat för stora medarbetargrupper. Cheferna har många olika komplexa arbetsuppgifter utöver att leda medarbetare. Att möta människor i kris är betydligt mer psykosocialt påfrestande än andra yrken och kräver ett nära ledarskap.

En lärdom från krisen är att samhället måste ge vård- och omsorgschefer rätt förutsättningar och mandat att utföra sitt uppdrag. En sådan är arbetsgruppernas storlek. Krisen visar att politiken behöver prioritera arbetet med att se över och förbättra villkoren för ledarskap inom vård och omsorg. Ett allt för stort antal medarbetare per chef utgör en risk för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa, och därmed också för patienternas.

En annan lärdom är att skapa ett långsiktigt hållbart ledarskap där arbetsbördan är rimlig, där chefer kan vara närvarande ledare och har tid för egen kompetensutveckling. Chefer kan då jobba mer aktivt och långsiktigt med rekrytering, kompetensutveckling, beredskap, säkerhet och arbetsmiljö. Vården och omsorgen kommer då stå mycket bättre rustad vid nästa kris.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 7 april 2020 kl 19:05
Uppdaterad: 7 april 2020 kl 19:00

Skribenter

Andreas Miller
förbundsordförande Ledarna
Joakim Pettersson
chef Samhälle & Utredning, Ledarna