Omsorg

Caremakritiken saknar fakta och substans

Svensk äldreomsorg är i världstopp. Men vi står inför enorma utmaningar. Då är det viktigt att debatten förs utifrån en faktabaserad grund, och inte genom fördomsfullt och grundlöst tyckande som nu senast när socialdemokraten Johan Sjölander skriver om Koppargården och Carema, replikerar folkpartisten Staffan Werme.

REPLIK. Den 6 mars deltog jag i ett samtal som Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) anordnade på Rosenbad. Jag var, som ordförande i beredningen för primärvård och äldreomsorg, representant för SKL. Samtalet kretsade kring rapporten Goda år på ålderns höst? och handlade om de resultat två forskare kommit fram till vad gäller konkurrens i äldreomsorgen.

Det är uppenbart att Johan Sjölander inte läst den rapporten. Hade han gjort det hade hans artikel i Dagens Samhälle den 10 mars förhoppningsvis sett helt annorlunda ut.

ESO kan inte beskyllas för att vara partipolitiskt. ESO inrättades redan 1981 och ska skapa breddad bas för samhällspolitisk och finanspolitisk utveckling. På hemsidan kan man läsa om uppdraget: ”Det sker i en form där aktuell forskning och oberoende kan förenas med närhet till det politiska beslutsfattandet. Uppgiften fullföljs framför allt genom att forskare och institutioner får i uppdrag att genomföra studier som ges ut i ESO:s skriftserie och publiceras på expertgruppens hemsida.”

I ESO:s ovan nämnda rapport finns både problem och möjligheter beskrivna. Det finns informationsproblem i sektorn, där individen ständigt är i underläge mot såväl kommun som privat vårdgivare. Det finns styrproblem, liksom problem inom uppföljning och utvärdering.

Men forskarnas slutsatser är att det inte existerar några data som i dagsläget skulle tala för att privat äldreomsorg vare sig är bättre eller sämre än den offentliga. Av uppmätta kvalitetsmått är de privata bättre i elva, och de offentliga i tre. Och Socialstyrelsens undersökning 2012 visade inga tydliga skillnader mellan de privata och de kommunala boendena, oavsett vinstintresse eller inte hos huvudmannen.

Trots det skriver Sjölander kategoriskt om de privata vårdgivarna. Ingen som läser artikeln kan undvika att se Sjölanders misstro mot vinstdrivande bolag i äldreomsorgen. Eller som han avslutar: ”Vinstintresse är helt enkelt inte någon bra grund att bygga hållbar vård och omsorg på.” Problemet för honom, och hans meningsfränder, är att de saknar grund för sitt tyckande. Det finns ingen relevant forskning som pekar mot de långtgående slutsatser Sjölander drar.

I mitt uppdrag i SKL har jag haft förmånen att följa utvecklingen av svensk äldreomsorg de senaste sju åren. Jag har sett väl fungerande privat omsorg och lika god offentlig. Och jag har sett kommunala och privata boenden som saknar mycket av det man skulle önska som omsorgsbehövande. Men det är ofta helt andra aspekter än de Sjölander tar upp som styr kvaliteten.

Oavsett om vi företräder ideologier som bejakar privata alternativ inom välfärden eller ej, måste vi vara aktsamma om hur vi för debatten. Såväl för de äldre i behov av den ofta mycket omfattande vården och omsorgen, som för de anställda både hos privata och offentliga huvudmän. Väljer man som politisk företrädare att skapa onödig oro för en av de svagaste grupperna i samhället, tar man på sig ett tungt ansvar för den åldrandes sämre livskvalitet. Och påstår man mot bättre vetande att anställda inom vinstdrivande bolag levererar en sämre kvalitet för sina omsorgstagande, ökar man risken att ännu färre söker sig till en verksamhet som ropar efter fler bra medarbetare, fler bra huvudmän och fler bra verksamheter.

Svensk äldreomsorg är i världstopp. Omsorgstagarna och deras anhöriga blir allt nöjdare med verksamheten. Men vi står inför enorma utmaningar. Då är det viktigt att debatten förs med en faktabaserad grund, och inte genom löst tyckande.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.