Trygghet

C: Ohållbart att så många inte vågar åka kollektivt

Var femte stockholmare har avstått från att ta kollektivtrafiken på grund av rädsla att utsättas för brott. För att öka tryggheten föreslår Centerpartiet bland annat bättre belysta stationer, mer liv och rörelse kvällstid och kameraövervakning av parkeringsplatser.

 

Det sker 1,2 miljoner påstigningar varje dag i tunnelbanan och för busstrafiken är siffran nästan lika hög. Men vi behöver fortsätta att kraftigt utöka kollektivtrafiken under de närmaste åren för att klara klimatmålen och för att hantera trängseln på vägarna. Helt avgörande för att vi ska lyckas med detta är att resenärer känner sig trygga att använda kollektivtrafiken. 
 
Den Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) visar att 10 procent av befolkningen i Sverige har någon gång under året avstått från att använda kollektivtrafiken på grund av otrygghet eller rädsla för att utsättas för brott eller ordningsstörningar. Uppgifter från stiftelsen Tryggare Sverige visar att siffran för Stockholmsregionen snarare är 20 procent och i vissa områden ännu högre. Detta är inte acceptabelt.
 
Alliansen i Stockholms läns landsting har inlett ett arbete för att öka tryggheten i kollektivtrafiken. När vi nu skriver program inför nästa års val till landsting och kommun vill Centerpartiet öka fokus ytterligare på tryggheten i kollektivtrafiken. Ett sätt att öka tryggheten är att i samverkan mellan landsting och kommuner förbättra den fysiska miljön så att förutsättningarna för hur människor möts i vardagen ändras.

Vi föreslår fyra förändringar för att öka tryggheten och minska risken för brott i kollektivtrafiken.
 
1. Ny strategi för otrygga stationer. Dagens inbyggda trygghetsproblem med dålig uppsikt, dålig belysning och brist på mötesplatser i kollektivtrafiken måste byggas bort. MTR, som har driftansvaret för tunnelbanan i Stockholm, har analyserat tunnelbanestationerna och hittat stora skillnader. Stationer som Hjulsta, Hässelby strand, Globen, Norsborg och Rågsved hör till de mest otrygga. Vi kommer därför inför valet att jobba för att landstinget tar fram en ombyggnadsstrategi för otrygga stationer. Genom att öka tryggheten på stationerna kan vi minska kostnaderna för skadegörelse samtidigt som det blir mer attraktivt för kommersiella aktörer att etablera sig där.
 
2. Stimulera butiker och kommers. Liv och rörelse bidrar till ökad upplevd trygghet. Problemet idag är både att det ofta saknas butiker och de som finns ofta stänger relativt tidigt på kvällarna, vilket skapar livlösa och otrygga miljöer. Fastighetsägare måste rycka upp sig för att få in fler butiker i och längs kollektivtrafikstråken.
 
3. Lokala trygghetspartnerskap. Det är inte bara tiden på bussen som räknas utan även vägen mellan hemmet till busstationen måste bli tryggare. Kommunerna måste nu tillsammans med lokala fastighetsägare definiera tydliga mål och långsiktiga spelregler för hur tryggheten ska öka i de mest otrygga kommundelarna.
 
4. Säkra parkeringsplatser med kamerabevakning. Utifrån samma helhetsperspektiv finns ett uppenbart behov av säkrare parkeringar. Oavsett om man cyklar eller tar bilen till stationen ska den finnas kvar i samma skick vid dagens slut. Därför måste riksdagen nu öka trycket på regeringen för att ändra lagstiftningen. Parkeringsbevakning har exempelvis visat sig ha en brottsförebyggande effekt.
 
Dagens situation där resenärer väljer att inte åka kollektivt på grund av att de känner sig otrygga är dålig för både samhället och miljön. Staten, landstinget och kommunerna behöver tillsammans med näringsliv och andra aktörer ta sitt ansvar för att skapa en attraktiv, miljövänlig och hållbar Stockholmsregion.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.