Jag har varit kultur- och stadsmiljöborgarråd i snart fem månader och upplevt det jag just misstänkte, att kulturpolitiken inte är en plats för veklingar.
Vi i det grönblå styret styr nu skutan mot en långsiktig ekonomisk hållbarhet för kulturnämnden. Emedan den socialdemokratiska oppositionen bemött mig och den grönblåa kulturpolitiken genom att sprida oro med ohederlig retorik. De har särskilt lyft den minskade kulturbudgeten, som dock kan konstateras vara den näst högsta i stadens historia, med ett undantag, nämligen budgeten 2018 som var just en valbudget.
Oppositionen kämpar hårt för att sätta den felaktiga bilden att vi nu slaktar Stockholms kulturliv, en bild som inte stämmer. Vi vill i stället skapa en hållbar ekonomi och en effektiv organisation som skapar goda förutsättningar för kulturen i Stockholm även på sikt, till exempel så att nya kulturpengar inte ständigt äts upp av kraftigt ökade lokalkostnader.
Min högsta prioritet för stadens kultursatsningar är barn och unga, inte minst inom grupper där få tar del av stadens kulturliv. Kulturskolans stora utmaning ligger i att deltagandet skiftar kraftigt mellan de olika stadsdelarna. I vissa innerstadsdelar deltar upp till 11 procent av Kulturskolans målgrupp; deltagandet i Rinkeby är lägst med drygt 1 procent. För att nå fler barn och unga behöver vi utforska fler metoder. Därför ökar vi nu samarbetet mellan skolorna och kulturskolan genom bland annat uppsökande verksamhet i skolorna och informationskampanjer.
Vi fortsätter att satsa på stadens bibliotek, exempelvis lägger vi 8 miljoner kronor på trygga och öppna bibliotek med fokus på ytterstaden. I dag har stadens 40 bibliotek en bra spridning med ett bibliotek per 4 kvadratkilometer vilket innebär att stockholmarna har närmast i Sverige till ett bibliotek.
Jag är mycket stolt över detta och har ingen plan på att lägga ner ett enda bibliotek. Däremot ser vi över hur bibliotekens ytor kan utnyttjas smartare. Flytten av Internationella biblioteket till Kungsholmen är ett bra exempel där vi kan vitalisera Kungsholmens bibliotek samtidigt som lokalerna i Annexet vid Stadsbiblioteket kan utnyttjas till annan verksamhet, till exempel skola.
Kulturen måste få ta mer plats i staden. Traditionellt hårda politiska frågor som stadsbyggnad, markpriser och trafikplanering tränger ut kulturen när vi bygger vår stad. Det vill jag ändra på.
Kulturen måste få ta all den plats den förtjänar i form av exempelvis scener, konstlokaler och ateljéer. Konkret innebär detta att kulturen måste in tidigt i stadsbyggnadsprocessen när Stockholm växer, inte som en krydda i slutskedet. Därför påbörjar vi arbetet med att ge kulturen mer plats i stadens fysiska planering.
Politiskt ledarskap handlar om att förena ansvar för en stabil ekonomi med att satsa på de åtgärder som gör mest nytta. Tidigt upptäckte jag många av de strukturella problem som vi ärvt från Socialdemokraterna. Framförallt handlar det om skenande kostnadsökningar som varit kända under en lång tid men där Socialdemokraterna helt enkelt valde att stoppa huvudet i sanden, kanske i rädslan för att peta i jobbiga saker.
Budgethål som uppstått de senaste åren har på ett oansvarigt sätt täppts till från år till år, men strukturproblemen har kvarstått. Nu kan vi inte längre blunda för problemen som på sikt hotar stadens kulturverksamhet.
Därför genomför vi nu organisationsförändringar på Kulturförvaltningen kombinerat med en bred lokalöversyn med målet att den miljard vi avsatt till kultur används till just kultur, inte till byråkrati och hyreshöjningar. Det politiska mod som detta kräver lovar vi i den grönblåa majoriteten att leverera.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
