Den svenska kycklingbranschen är på frammarsch. Sedan 2012 har produktionen ökat med 24 procent och efterfrågan fortsätter att växa. Om morgondagens barn ska få mat från svenska gårdar behöver vi hjälp nu – inte imorgon. Det är i dag vi måste satsa.
Vi efterfrågar ett förenklat regelverk när vi ska bygga nytt, myndigheters stöd och handelns tålamod. När vår bransch växer innebär det inte enbart bra mat till svenska folket, det öppnar också upp för nya arbetstillfällen och bidrar till att behålla landskapen öppna.
Här är fem insatser som minskar byråkratin och ökar tillväxten i hela Sverige:
För att frigöra möjligheter för vår bransch att aktivt kunna bidra till utvecklingen av en levande svensk landsbygd ställer vi bönder och företag inom Svensk Fågel följande fem konkreta krav som kan bidra till minskad byråkrati.
- Kommuner – Tillämpning av centrala regelverk tillämpas olika i kommunerna. Miljötillsyn och avgifter behöver likriktas samt bli mer transparanta kring vad som omfattas. För företagare på landsbygden behöver även telefontäckning och datakommunikationen förbättras.
- Länsstyrelser – Långdragna processer innebär dyrare byggnation och därmed en dyrare produkt. Här måste länsstyrelserna bli snabbare och effektivare med tillstånden. Länsstyrelserna måste aktivt arbeta för att kraftigt korta handläggningstiderna av miljökonsekvensbeskrivningsärenden samt sänka kostnaderna för att handlägga dessa.
- Jordbruksverket – Dagens regelverk för våra avelsdjur är schablonmässigt utformat utifrån äggproduktionens förutsättningar och inte anpassat till kycklinguppfödning. Vi vill att Jordbruksverket påskyndar uppdateringen av dagens regelverk för att på bästa sätt även ta hänsyn till de unika förutsättningar som gäller för våra avelshöns.
- Livsmedelsverket - Avgifter för köttkontrollen fortsätter att öka, för 2016 aviserades en höjning med ytterligare 12 procent. Kostnaderna för tillsynen på slakterianläggningarna ökar med andra ord mer än vad produktionen i Sverige gör.
- Regeringen – Vi önskar en tydlig handlingsplan som värnar om svenska kyckling- och kalkonbönder. Denna handlingsplan behöver fokusera på att minska regelkrånglet samtidigt som vi värnar om det unika kontrollprogram som är förutsättningen för den goda kvaliteten på svenskt fågelkött.
Alternativen som väntar oss, om inga åtgärder sker, gynnar varken landsbygden, svenska folket eller djuren. Importen av kyckling är stor i Sverige och ökade med 5,1 procent under första kvartalet 2016 enligt aktuella siffror från Jordbruksverket.
Kyckling som importeras kommer från länder där produktionen sker utan våra svenska kvalitetsprogram och tuffa lagar. Produktionen är baserad på antibiotikabehandling och tillsatser som vi inte använder. Rapporter visar att arbetsförhållandena också är långt ifrån svenska villkor.
Vi arbetar långsiktigt med kvalitetsprogram som främjar den bästa djurvälfärden och djurhälsan för att säkerställa en frisk kyckling, vi behöver därför inte antibiotikabehandla i förebyggande syfte.
Endast samverkan mellan politiker på kommun och riksdagsnivå samt snabba processer hos kommun, länsstyrelser och Jordbruksverket möjliggör tillväxt för den svenska kycklingbranschen.
Om byråkratin inte kan underlätta tillväxten i vår bransch kommer importen fortsätta att öka vilket gör det svårt för svenska bönder att investera. Låt oss tillsammans möta en framtid som är bra för alla parter – landsbygden, djuren, och alla konsumenter som vill ha bra mat från oss bönder.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
