Debatt
Landsbygden
19 september 2019 kl 05:10

Byråkrater bromsar landsbygdens tillväxt

Det kokar av befogat missnöje på landsbygden. Det har resulterat i att ”stad och land-tombolan” går på högvarv i politiken. Det är visserligen väldigt positivt att landsbygden – äntligen – tillmäts värde och tillåts vara föremål för politisk förbättringslusta, men myndighetsbyråkrater tillåts samtidigt att bromsa landsbygdens tillväxt, skriver riksdagsledamoten Helena Lindahl (C).

Det här är en opinionstext

Centerpartiet har nyligen presenterat en rad förslag för att minska klyftorna mellan stad och landsbygd. Nu bidrar vi bland annat med stora satsningar för närmare service i hela landet, mer pengar till skogsägare, ett stort bondepaket och ett landsbygdspaket som innebär en stärkt äganderätt för mark- och skogsägare, stöd till det nationella skogsprogrammet och stärkt konkurrenskraft inom skogsbruket. 

Vi genomför även en något lägre beskattning för den enskilda individen på landsbygden som kan förstärka den kollektiva köpkraften. När alla kunder har lite mer pengar i plånboken kan det skapa en positiv påverkan för exempelvis byns lanthandel. Det är något som kan bidra till tillväxt, inte minst på en lokal nivå.

Men, det behövs givetvis väldigt mycket mer och då behöver den politiska elefanten i rummet pekas ut – nämligen att statens egna funktioner starkt bidrar till att bromsa investeringar, tillväxt och utveckling ute i spenaten. Bara i närtid har det politisk konstruerade myndighetskomplexet bidragit med en serie för landsbygden mycket destruktiva handlingar:

  • Skogsstyrelsen har satt stor prestige i att se till att skogsägares skog tas ur produktion, dessutom via sökta kryphål för att slippa betala ersättning. Det är ett angrepp på en av landsbygdens allra viktigaste näringar och påverkar förutsättningarna och tryggheten för hundratusentals skogsägare.
  • Jordbruksverket har med hänvisning till ett dåligt it-system misslyckats med att betala ut ersättningar till bönder i tid, vilket naturligtvis har stora konsekvenser för böndernas förmåga att planera, driva och utveckla sina verksamheter. 
  • Även småföretagare, som Evald Hellgren, drabbas av myndigheternas innovativa förmåga att skapa problem. Han fick en helt ny vildsvinsfälla godkänd av Naturvårdsverket och började sälja den i sin verksamhet – med stor framgång då vildsvinens utbredning skapar många regionala problem. Då ändrade sig Naturvårdsverket och drog igång en två år lång process som dels innebar att företagaren tappade uppskattningsvis 700 000 kronor i försäljningsvärden och dels gav konkurrerande verksamheter möjligheten att ”hinna ikapp”.

Det här är bara ett axplock av nutida händelser. Man kan naturligtvis för allt i världen även inkludera kommunala tillsynsavgifter på uppåt 10 000 kronor för landsbygdsbutiker som säljer snus, byråkratiska besöksnäringsbromsar som danstillstånd och tämligen omfattande regelbörda även för de allra minsta företagen. Var för sig går det alltid att motivera enskildheter – men tillsammans skapar det ett extremt betungande täcke av myndighetsbyråkrati som kväver och förstör landsbygdens möjligheter att utvecklas och skapa jobb och tillväxt av egen kraft.

Det är ett politiskt skapat problem som politiken bär ett kollektivt ansvar för. Vill man på allvar släppa lös landsbygdens kraft så är det en mycket dålig idé att ha en omfattande, vildvuxen och i princip obegränsad tillväxtdämpande myndighetsbyråkrati vars främsta bidrag till landsbygden är nedlagda lokalkontor.

Landsbygden är själen i hela mitt politiska engagemang och grundfundamentet som Centerpartiet är byggt på. För att fullt ut göra skillnad för dem som lever och arbetar på landsbygden, kommer vi behöva fokusera mer på att banta ned myndighetsbyråkratin och genom det skapa bättre förutsättningar för landets näringar. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.