Infrastrukturinvesteringar

”Byggbranschen är skrämmande ineffektiv”

Varför är så mycket av infrastrukturbyggandet i västvärlden så skrämmande ineffektivt? Det raka svaret på den frågan är att det mitt och hela byggbranschens fel. Men också våra kunder får bära en del av ansvaret för detta, skriver Skanskas vice vd Mats Williamson.

World Economic Forum har en arbetsgrupp som studerar byggbranschen och de har tydligt visat hur dålig vår branschs produktivitetsutveckling varit och är jämfört med annan näringslivsverksamhet.

Det är mitt fel. Det är vår branschs fel. Vi har misslyckats med att överföra dragna lärdomar från genomförda projekt till nya projekt. Vi har inte heller tagit till oss ny teknologi för att effektivisera våra processer. Vi behöver bli bättre på kunskapsöverföring och på att omfamna ny teknologi. 

Men det är också våra kunders fel. Lägsta pris-tänket inom offentlig sektor är en god tanke. Det ska inte slösas med skattebetalarnas pengar. Men i praktiken blir det kontraproduktivt; upphandlingar till lägsta pris hämmar produktiviteten och kostar i förlängningen skattebetalarna mycket stora belopp. 

Under senare decennier har det prövats modeller som ger byggföretagen incitament att utveckla hållbara, långsiktiga lösningar. Det har resulterat i lösningar som är smarta och kostnadseffektiva i längden. Särskilt lämpligt har det visat sig vara för stora komplexa projekt. Men utan incitament är det svårt att få sådana lösningar. 

Sveriges befolkning växer snabbt. Befolkningen väntas öka med en miljon människor på nio år. Den största ökningen sker i och omkring de större städerna. Förutom ett behov av bostäder, skolor och sjukhus kommer även person- och godstransporter öka. Samtidigt har vi ett stort behov av underhåll av befintlig infrastruktur och transportsektorns utsläpp måste ned. Vår slutsats är att stora investeringar krävs i transportsystemet och i klimatsmarta kollektivtrafiklösningar.

Det blir också än viktigare att vrida och vända på varje skattekrona för att få ut mesta möjliga infrastruktur för pengarna. För att göra det behöver upphandlingen av infrastruktur ske på ett annat sätt än den gör i dag. I dag upphandlas vi byggare ofta på entreprenader där vi får i uppdrag att bygga enligt detaljerade specifikationer. Vägens bredd, vilken tjocklek asfalten ska ha och andra detaljer om hur vi ska bygga är bestämda av kunden. Den som lämnar lägst pris vinner. Oavsett kvalitet på lösningen. 

Det sättet att jobba stimulerar inte innovation. 

Vi vill se fler upphandlingar där vi som byggare får komma in i ett tidigt skede och får chans att bidra med våra erfarenheter. Vi vill se upphandlingsformer som stimulerar innovation och smarta och hållbara lösningar. 

Offentlig-privat samverkan (OPS) är ett exempel på en sådan modell där vi får ansvar att från dag ett utveckla projekt med fokus på att få så låga livscykelkostnader som möjligt. Det kan innebära att vi väljer att göra en dyrare investering i dag i utbyte mot lägre underhållskostnader framöver.

Skanska har genomfört sådana projekt på olika platser runt om i världen. I Norge byggde vi exempelvis en motorväg, E39, där innovativa lösningar bidrog till att minska antalet olyckor med 66 procent. Även bygget av motorvägen M25 i Storbritannien har genomförts med ett liknande upplägg. OPS-modellen har också använts i upphandlingen av ombyggnaden av La Guardia flygplats i New York.

Vi ser att Sverige ligger efter andra länder när det gäller att använda upphandlingsformer som stimulerar innovation och lägsta livscykelkostnad. Erfarenheter från andra länder har visat att samverkansprojekt blir klara i tid, på budget och innehåller innovativa lösningar. 

Sverige bör dra lärdom av andra länders upphandlingsmodeller och ta fram en svensk modell för OPS. 

I den långvariga diskussionen om Östlig förbindelse har OPS seglat upp som en tänkbar genomförandemodell. Detta är utmärkt och vi har räknat på hur en Östlig förbindelse skulle kunna genomföras med en OPS-lösning och brukaravgifter. Inte bara skulle byggtiden kunna förkortas med två år om man genomför projektet med OPS. Östlig förbindelse skulle dessutom kunna ge ett genomsnittlig årligt överskott till det offentliga på över 300-400 miljoner kr per år, tack vare brukaravgifter. Pengar som skulle kunna användas till att bygga ut kollektivtrafiken i hela Stockholm.

I det arbete i regeringen som pågår med infrastrukturpropositionen finns en möjlighet att öppna upp för nya, långsiktiga, klimateffektiva och produktivitetshöjande samverkanslösningar. Vi hoppas att regeringen tar den chansen. 

Det är hög tid för en svensk modell av OPS.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.