En uppgradering av vatten- och avloppsnäten medför naturligtvis ett behov av kapital - en utmaning för Sveriges kommuner och VA-bolag. Nyligen kom SPP och 7:e AP-fonden med erbjudande att finansiera investeringar i VA-näten. De pekade i samband med förslaget på motvilligheten hos kommunala beslutsfattare att höja taxorna, och motvilja hos kommuninvånarna att acceptera sådana höjningar.
Vi har vant oss vid låga taxor men förväntar oss ändå hög vattenkvalitet. Eftersom privat ägande inte är möjligt är taxor den finansieringsmöjlighet som står till buds, vilket naturligtvis är en svår ekvation att få ihop när stora investeringar behövs.
Svenskt Vatten har i rapport från 2015 studerat hur investeringar görs i VA-näten. I den konstaterar de bland annat att allt fler tillämpar längre avskrivningstider. År 2003 tillämpades i snitt 38 års avskrivningstid. 2011 hade den ökat till runt 50 år, men det fanns även exempel på avskrivningstider på 75 år.
Samtidigt vet vi att ledningar som är fackmannamässigt utförda har en teknisk livslängd som uppgår till 100–150 år. Studier av VA-nätet i Malmö visar att det kan ta upp emot 200 år innan betongrör kan klassas som vara i ”dålig kondition” (Svenskt Vatten 2011). I Malmö finns betongrör lagda på 1800-talet som fortfarande är i drift.
Möjligheten att ha längre avskrivningstid på investeringarna ger möjlighet till en lägre taxa, men amorteringstiden blir också längre, vilket ger högre räntekostnader. I slutändan får beställaren avgöra. Kanske kan privata pengar underlätta beslutsprocessen för att få till stånd nödvändiga satsningar.
Helt klart är att det går att tillämpa längre avskrivningstider – givet att investeringarna görs med fokus på lång livslängd. Men det kräver att beställaren – kommun, VA-bolag eller kommunförbund – ställer krav som säkerställer att livslängden verkligen blir tillräckligt lång och här är vi lite oroliga. Risken finns att man av kortsiktiga kostnadsskäl väljer material och metoder som ger kortare livslängd.
Beställarna behöver på allvar satsa på en projektering för hållbart och miljövänligt byggande. Göra genomtänkta materialval och skapa långsiktigt hållbara byggmetoder, men också hålla fast vid sina beslut under och efter upphandlingen. Varje avsteg från valda lösningar ska även de uppfylla livslängdskraven.
Vi menar att det är fullt möjligt att bygga för 150 års livslängd. Vi vet att våra rör håller längre än 150 år. De kan hålla i flera hundra om det bara ska rinna vatten genom dem. Vinster med lång hållbarhet är inte bara ekonomiska. Det innebär också minskat behov av att gräva upp gator och gårdar för reparation och byten, vilket blir allt viktigare i takt med att vi bygger tätare städer där varje kvadratmeter behövs för framkomligheten.
Att se över VA-näten brådskar, men är samtidigt en framtidsfråga. De investeringsbeslut och materialval vi fattar idag kommer påverka inte bara våra barn, utan också våra barnbarn, och deras barn i sin tur. I synnerhet om vi fattar rätt beslut och bygger en infrastruktur som står pall för framtiden. Gör man rätt i alla led går det utmärk att bygga avlopps- och dagvattenledningar som håller i minst 150 år.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
