Ett växelfel i Knivsta den 23 januari orsakade stora störningar i tågtrafiken mellan Stockholm och Uppsala. Nyheten att endast ett spår var öppet för trafik förmedlades över hela landet. Det är förståeligt. När järnvägen mellan huvudstadsregionens två största städer inte fungerar får det stora konsekvenser för resenärer, företag och om det blir långvarigt, för hela regionen. Även mellan Västsveriges två största städer, Göteborg och Borås, var det enkelspår den 23 januari. Det har det varit varje dag sedan järnvägen invigdes 1894 så något nyhetsvärde hade det förstås inte. Men för regionen har det stora konsekvenser.
Göteborg–Borås är ett av landets hårdast trafikerade pendelstråk med mer än 100 000 dagliga resor. Samtidigt är järnvägen Sveriges sämsta mellan två stora och närliggande städer. En tågresa de sex milen tar cirka 70 minuter, vilket förklarar varför mindre än en procent av alla personresor i stråket görs med tåg. 75 procent av resenärerna tar bilen. Med en modern dubbelspårig järnväg skulle restiden mer än halveras. Det borde vara självklart att Västsveriges två största städer ska ha en infrastruktur som främjar människors rörlighet.
Kommunikationerna mellan Göteborg och Borås är så bristfälliga att städerna inte ens tillhör samma arbetsmarknad. Det innebär i förlängningen mindre pengar till välfärden då sambandet mellan arbetsmarknadens storlek och den regionala tillväxten är starkt. Bättre förutsättningar för kompetensförsörjning, högre sysselsättningsgrad, ökad produktivitet, fler branscher och minskad sårbarhet vid konjunkturnedgångar är några förklaringar till varför en stor arbetsmarknad är att föredra och exempel på vad en modern järnväg skulle innebära.
Landvetter flygplats som ligger mellan Göteborg och Borås har av EU pekats ut som en av Sveriges två CORE-flygplatser. Det innebär att flygplatsen betraktas som en europeisk angelägenhet och inte enbart en riksangelägenhet. Samtidigt förpliktigar det, järnvägsanslutningar till CORE-flygplatser ska prioriteras. Men det är inte för EU som flygplatsen behöver en järnväg, utan i första hand för alla flygresenärer och för dem som jobbar vid flygplatsen. Fram till 2030 beräknas Landvetter växa från sju miljoner resenärer till nio miljoner och från 4 000 arbetsplatser till 14 000.
Sveriges befolkning ökar snabbt och därmed ökar också transportbehoven. Om vi ska klara klimatmålen krävs en omfattande satsning på järnvägen. Sträckan Göteborg – Borås är en del av de stambanor med ny sträckning som skulle hjälpa till att knyta ihop städer och regioner och öka den samlade kapaciteten på det svenska järnvägsnätet.
Under våren fattar regeringen beslut om vilka järnvägssatsningar som ska prioriteras 2018-2029. Trafikverkets förslag som ligger till grund för beslutet innehåller flera lovvärda satsningar som vi hoppas att regeringen fastställer. Fyrspår mellan Stockholm – Uppsala och fortsatt fyrspårsutbyggnad mellan Malmö – Lund för att nämna två storstadsnära satsningar. Men vi efterfrågar också att regeringen tvärtemot Trafikverkets förslag, men i enlighet med tidigare utställda löften och planer, beslutar att Göteborg – Borås ska få dubbelspår. Då kan samtliga tre storstadsregioner bidra till att transportsektorns klimatmål nås och till att näringslivet i Göteborg och Borås får bättre förutsättningar att utvecklas och skapa tillväxt.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
