Debatt
Skola
23 maj 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Bygg skolgårdar med plats för spring i benen

När 700 000 nya bostäder ska byggas behöver de kompletteras med massor av nya skolor och förskolor. Låt inte barnen dra nitlotten när staden växer genom att pruta på utemiljön. Ta chansen att förbättra folkhälsan - bygg smart planerade skolgårdar.

Det här är en opinionstext

Tobias Olsson
förbundsdirektör Sveriges Arkitekter

För nästan alla barn är rörelse naturligt, en vanlig dag ägnas åt att springa, klättra och åt fysisk lek. Barn älskar att upptäcka smått och stort – en fjäril är lika spännande som en byggkran. Ta tillvara det genom att bygga förskole- och skolgårdar som uppmuntrar till fysisk lek och intellektuell utveckling genom att upptäcka sin närmiljö. En skolgård med utrymme för lek och spontanidrott är en signal för eleverna att rörelse är något positivt.

Rätt planerade gårdar ökar dessutom tryggheten, ger träning i socialt umgänge och motverkar mobbing. Det finns verktyg i utformningen av pedagogiska miljöer som används mer och mer i bland annat Finland.

Fysisk aktivitet är lika nödvändig som vitaminer, säger docent Cecilia Boldemann vid Karolinska Institutet i en intervju i Arkitektur nr 3/2016. Hon pekar på negativa effekter av små förskole- och skolgårdar som sämre motorik och att bli utsatt för alltför lite sol – eller alltför mycket.

Den fysiska miljön kallas för den tredje pedagogen; den första är barnet självt och dess kompisar, den andra är personalen. Alla tre är oumbärliga för ett barns lärandeutveckling. Lika självklart som det borde vara att elever och personal medverkar när en skola eller förskola planeras är att använda arkitekternas kompetens för att prioritera respektive pruta på rätt saker.

Med en bra dialogprocess i ryggen, där både de som planerar, bygger och använder huset har mötts i diskussion, blir det inte dyrare att bygga spännande och pedagogiskt bra gårdar än ointressanta.

Det kostar förstås mer ju mer mark som tas i anspråk och inte sällan ställs skolgårdar och offentliga platser som torg och parker mot bostäder i utbyggnadsområden. Men det är en falsk motsättning – undersökningar som vilka faktorer stockholmarna vill betala för att bo nära (gröna ytor är nummer 5) liksom hur mycket New Yorks Central Park ökar fastighetsvärdena i kvarteren som kantar den (över 50 miljarder dollar) visar att man måste tänka långsiktigt när man utvecklar staden.

För att ta till vara på ekonomiska, ekologiska och sociala värden kan vi inte bygga tätt på fel sätt.

Tyvärr finns det exempel på att det nödvändiga långsiktiga tänkandet saknas i Stockholms utvecklingsområden. Hagastaden och Marievik/Årstadal har planerats med få offentliga rum och de skolor och förskolor som byggs där utrustas med minimala gårdar.

Skräckexemplet är en förskola i Hagastaden där gården har plats för ett barn per kvadratmeter. På den gården kommer alltså inte alla barn att kunna vistas samtidigt. Hur ska de utveckla sin fysiska rörlighet och utmana sin upptäckarlust där?

Gör en gir och våga tänka om när ni fortsätter planeringen! Sveriges Arkitekter har två krav som underlättar att bygga skolor och förskolor med rejäla gårdar:

• Sveriges kommuner ska tolka artikel 31 i FN:s barnkonvention, att barn har rätt till lek, vila och fritid, som att barn har rätt till fysisk lek och en aktiv fritid. Skriv sedan in barnkonventionen i programarbetet för skolor och förskolor.

• Boverkets vägledning för skolbyggande, som rekommenderar minst 30 kvadratmeter friyta per barn, ska bli tvingande.

Politiker, planerare och byggare: nu har ni en chans att skapa en mängd skolor med plats för spring i benen – ta den!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 23 maj 2016 kl 05:45

Skribent

Tobias Olsson
förbundsdirektör Sveriges Arkitekter