Vindkraften - dags att växla ned? Hela debatten

Bygg inte ut vindkraften

Vi har länge varit engagerade i utvecklingen av förnybar energi i Sverige. Nu är vi oroade över utvecklingen och bedömer att det är nödvändigt att dra ner på takten på utbyggnaden av förnybar elproduktion. Det är dags att tänka om och tänka nytt, skriver tre energiexperter.

Sverige införde 2003 ett certifikatsystem till stöd för förnybar elproduktion, vilket har lett till en mycket omfattande utbyggnad. Tanken med det svenska stödsystemet var att investeringar i ny förnybar elproduktion skulle pressa kostnaderna för sådana anläggningar och att marknadspriserna på el med hjälp av utsläppshandeln för koldioxid skulle stiga. Behovet av stöd via elcertifikat skulle alltså successivt minska och stödsystemet skulle avveckla sig självt när kostnaden för förnybar elproduktion sjunkit till den nivå där den möter det elpris som drivits fram med hjälp av utsläppsrätterna. 

Den oväntat svaga ekonomiska utvecklingen i Europa har både dämpat efterfrågan på el och hållit nere priset på utsläppsrätter. Samtidigt har priset på kol varit (och är) lågt, vilket medfört att elpriset utsatts för ytterligare press nedåt. Till detta kommer att systemet med elcertifikat varit så framgångsrikt att utbyggnaden av förnybar el har gått fortare än väntat. Det har lett till ett stort överskott av elcertifikat med låga priser för dessa. 

På grund av den snabba teknikutvecklingen för vindkraft är dessutom kostnaden för el från vindkraft i dag cirka 25 procent lägre än för tre–fyra år sedan. Sammantaget har det inneburit att vi nu har låga marknadspriser på både el och certifikat. Elkunderna är visserligen vinnare medan det stora flertalet redan byggda produktionsanläggningar har svårt med lönsamheten. Den snabba kostnadssänkningen för flera alternativa tekniker ser dessutom ut att fortsätta.

Regeringen vill nu öka ambitionerna för andelen förnybar el i förhoppningen att marknadspriserna på elcertifikat ska stiga, och därmed få fram ytterligare investeringar i förnybar elproduktion. 

Tyvärr måste även vi som vill se en mer förnybar framtid varna för att en ökad ambition inom elcertifikatsystemet just nu är olämplig, till och med kontraproduktiv. Mer produktionskapacitet kan endast leda till ytterligare sänkt elpris och därmed göra producenten mer beroende av subventionen (certifikatpriset), vilket kan vara bra för konsumenten men sämre för producenter och samhället.

Vi anser att certifikatsystemet i nuvarande form inte ska utökas eller innefatta några nya anläggningar efter år 2020, bland annat av följande skäl: 

Vi har en produktionskapacitet som överstiger vår konsumtion under lång tid framöver, vilket ger oss tid till eftertanke.

Elcertifikatsystemet gynnar huvudsakligen landbaserad vindkraft, men även biokraft och i mindre utsträckning vattenkraft och solkraft, vilka förutom solkraft bör anses som någorlunda mogna tekniker efter år 2020.

Att i en överskottssituation bygga mer produktionskapacitet är onödigt, bland annat eftersom den vindkraft som byggs nu kommer att tas ur drift ungefär samtidigt som kärnkraften börjar läggas ner av åldersskäl och alltså inte kommer att ersätta den då förlorade produktionen. 

Mer vind i ett system med överskott gör det svårare att räkna hem en investering. Det ger dåligt betalt när det blåser mycket, för då blir priserna låga. När det blåser lite blir priserna höga men intäkterna blir lägre eftersom produktionen är lägre. 

Det vore dock olyckligt om utvecklingen av nya kraftprojekt stoppas helt under några år, tills det går att bygga med endast elpriset som intäkt. Eftersom vi kommer att behöva mycket mer förnybar elproduktion när kärnkraften fasas ut anser vi att bygglov för energiprojekt bör gälla länge, så att anläggningarna kan byggas snabbt när de behövs. När vi behöver mer el går priset upp och därmed kan anläggningarna byggas lönsamt – utan stöd.

Det kommer dock att behövas stöd för ny förnybar teknik även i framtiden, men på ett nytt sätt. Vi föreslår en upphandlingsmodell som inte nödvändigtvis behöver vara teknikneutral utan i stället avpassad till de behov som finns, bland annat effektbehovet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.