Debatt
Nyanlända
13 december 2019 kl 05:10

Bygg inte konspirationsteorier om Pisaresultaten, M och SD!

I stället för att ta vara på glädjeämnena i den nya Pisaundersökningen drar både M och SD slutsatser om Sveriges tillkortakommanden och bidrar till en både ovärdig och orättvis pseudodebatt om urvalet, skriver riksdagsledamoten Maria Nilsson (L). 

Det här är en opinionstext

Maria Nilsson
riksdagsledamot (L), ledamot utbildningsutskottet

I förra veckan presenterades PISA resultaten 2019. Resultaten mäter svenska elevers resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I alla tre ämnen presterar svenska elever bättre jämfört med de två senaste mätningarna 2012 och 2015. Det finns även andra glädjeämnen bland resultaten, skillnaderna mellan flickor och pojkar i fråga läsförståelse, som tidigare var alarmerande stora har minskat.

I den offentliga debatten verkar den svenska skolan vara i fritt fall. Så är det bevisligen inte. Svensk skola behöver självförtroende och de som verkar i den behöver känna framtidstro och tillit från politiken.

Problemet är att istället för att ta vara på glädjeämnena, dra slutsatser av Sveriges tillkortakommanden och arbeta framåt har det uppstått en både ovärdig och orättvis pseudodebatt om urvalet. Detta gör sig både M och SD skyldiga till.

Dessa, i det närmaste konspirationsteorier, går ut på att Myndighetssverige skulle dölja konsekvenserna av de stora flyktingströmmarna 2015. Det är en vansklig väg, lyckas man eroderas förtroendet mellan det offentliga Sverige och medborgarna. Det i sin tur får konsekvenser för det samhällskontrakt som dessa partier ofta framhåller som grundläggande.

Det finns få undersökningar som omfattas av samma vetenskapligt baserade regler som PISA-mätningarna. Urvalsmetoder och bortfall är reglerade av OECD för att säkerställa att alla deltagande länder förfar på samma sätt annars går det inte att jämföra resultat mellan länderna.

Det har framförts att 11,1 procent av utlandsfödda inte har medverkat i undersökningen. Siffran stämmer och det stämmer också att den ligger över OECD snittet. Vad som däremot inte har framkommit är att den siffran följer helt naturligt av att Skolverket har följt de regler som OECD ställt upp. Det vill säga detta gäller elever som antingen har en kognitiv eller fysisk funktionshinder eller har varit för kort tid i Sverige och därmed har för svaga kunskaper i svenska språket för att kunna tillgodogöra sig provet. Detta är en naturlig följd av att många barn och ungdomar har kommit till Sverige de senaste åren. Just nu vet vi inte var deras kunskaper ligger.

Det har även lyfts invändningar mot bortfallet av elever. Det stämmer och står tydligt i Skolverkets PISA rapport att bortfallet vid årets mätning var 13,3 procent. Det är en ökning jämfört med förra mätningen. Bortfallet beror på att vissa elever väljer att inte komma till skolan dagen för provtillfället ibland för att man inte vill göra provet ibland på grund av skolk. Skolverket framhåller att ”det inte är troligt att det ökade bortfallet kan förklara någon avgörande del av de resultatmönster över tid som redovisas i rapporten”

Vi behöver inte bygga några konspirationer för att inse att svensk skola fortfarande har stora utmaningar.  Framför allt vad gäller likvärdighet. Där presterar Sverige sämre än till exempel övriga Norden. I Sverige når 18 procent av eleverna inte upp till basnivå av läsförståelse.

Varför lyckas inte Sverige bättre med resurssvaga elever frågade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i samband med att PISA resultaten presenterades. Det tänker jag är bland Liberalernas största uppgift att hitta svaret på. Jag förväntar mig att de partier som nu uppehåller sig vid att sprida konspirationsteorier om resultatet i PISA tar sitt förnuft till fånga och börjar arbeta med de reella utmaningar som finns i svensk skola. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 13 december 2019 kl 05:10
Uppdaterad: 13 december 2019 kl 08:35

Skribent

Maria Nilsson
riksdagsledamot (L), ledamot utbildningsutskottet