Idag har kommunerna inga krav på sig att planera för idrottsytor och detta leder dessvärre till att de allt för ofta försvinner ur den kommunala samhällsplaneringen. Samtidigt växer befolkningen och runt om i landet kämpar idrottsföreningar för att kunna ta emot alla nya utövare trots en allt mer akut brist på fotbollsplaner, simhallar, ishockeyrinkar, tennisbanor och andra idrottsanläggningar.
Ett skrämmande exempel är Norra Djurgårdsstaden i Stockholm som bygger för drygt 30 000 nya invånare men planerar för endast en idrottshall. Det ska jämföras med Lerums cirka 30 000 invånare och sju idrottshallar. Sverige behöver bygga för vår hälsa och därför måste våra politiker agera för att säkerställa att kommunerna planerar in idrottsytor när nya bostadsområden byggs och befintliga utvecklas.
Stillasittande är redan ett av de största hoten mot folkhälsan, och behovet av motion och rörelse har aldrig varit större än idag. Enligt en rapport från nordiska ministerrådet är svenska barn de mest stillasittande i Norden.
Det är därför mycket olyckligt att bristen på idrottsytor blivit ett hinder för barn och unga att röra på sig. Riksidrottsförbundets årliga undersökning av kommunernas stöd till idrotten visar att varannan svensk kommun upplever att idrottsföreningar tvingas tacka nej till potentiella utövare med hänvisning till brist på anläggningar. Bristen på idrottsytor gör att många barn står i kö för att få plats istället för att springa, slå en kullerbytta eller sparka på en boll.
Trots att Sveriges befolkning har ökat med 14 procent sedan 1990 så har tillgången till idrottsanläggningar, räknat i antal, inte ökat i samma takt. Risken är stor att glappet blir ännu större med dagens höga byggtakt.
Den höga byggtakten har gjort att stadsutvecklingsfrågor står högt upp på många kommuner och fastighetsbolags agenda. Men när fokus hamnar på hur fort vi kan bygga för att lösa bostadsbristen så missar kommunerna allt för ofta att planera in idrotten vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser.
För att säkerställa att kommunerna planerar för nya idrottsytor kräver vi att idrott skrivs in i plan- och bygglagen (PBL) så att kommunerna tvingas ta med idrotten i samhällsplaneringen.
Redan idag vittnar sjukvården om att sjukvårdskostnader kopplade till stillasittande ökar successivt. Regeringen har också lovat mer idrottsundervisning och mer daglig rörelse i skolan. Det är bra, men det är minst lika viktigt att skapa bra förutsättningar för människor att idrotta även på fritiden. Då behöver tillgången till idrottsytor och idrottens roll i samhällsplaneringen tas på allvar.
En förändrad lagstiftning, där ordet idrott skrivs in i plan- och bygglagen, har även ett brett stöd bland Sveriges kommuner. I Riksidrottsförbundets kommunstudie anger hela 65 procent av kommunerna att de tror att utbyggnaden av idrottsytor skulle öka om ordet idrott skrevs in i PBL.
Att det byggs upp en infrastruktur med hallar, planer, banor och så vidare som ger alla möjlighet att idrotta är en viktig del av ett socialt hållbart samhälle. I forskningsrapporten "Idrottens samhällsnytta" (2017) visar till exempel att idrottsytor bidrar till en mer levande, hälsosam, attraktiv och trygg närmiljö. Den visar också att ju närmare man har till en idrottsanläggning, desto mer idrottar och motionerar man.
Idrottsrörelsen, med över 20 000 föreningar vill vara med och ta ansvar för en bättre folkhälsa och för att alla som vill och kan ska få vara med men då behöver politiken ge oss förutsättningar att göra det – vi behöver politiker som ser till att bygga för vår hälsa!
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
