Debatt
NPF
3 september 2020 kl 05:05

”Bygg autismvänliga skolor så att fler elever kan klara målen”

Knappt fyra av tio barn med autism når skolans mål, visar Autism- och Aspergerförbundets skolenkät. Men det behöver inte vara så. Bygg skolor enligt principen om universell utformning. Det får fler elever att nå skolans mål, skriver förbundets Ulla Adolfsson och Agneta Söder.

Det här är en opinionstext

Skolstarten väcker känslor hos oss alla. För elever med autism är den ofta förenad med oro. I dag upplevs skoldagen som utmattande för många av dessa barn. Att dagens skolmiljö missgynnar elever med autism bekräftas av Autism- och Aspergerförbundets färska skolenkät där 47 procent anger att barnen behöver anpassningar i den fysiska miljön. Exempelvis saknar många skolor utrymmen där eleven kan gå undan för återhämtning. Detta får påtagligt negativa konsekvenser.

Skolfrånvaron är fortsatt hög för elever med autism, och många riskerar att fastna i arbetslöshet och psykisk ohälsa. Inte sällan leder situationen till stora påfrestningar för familjen, med sjukskrivningar och försämrad hälsa som följd. Nationalekonom Ingvar Nilsson har räknat ut att ett år av hög skolfrånvaro och det utanförskap som det leder till kostar samhället en halv miljon kronor, per elev.

I dag når endast 37 procent av eleverna med autism målen i svenska, engelska och matematik. Det innebär att över 60 procent riskerar att inte kunna fullfölja sin skolgång. Detta resultat är ett fundamentalt misslyckande för samhället. Men det behöver inte vara så. Om man förbättrar skolmiljön för elever med kognitiva svårigheter förbättras deras chanser i skolan.

Vi anser därför att universell utformning ska vara vägledande när man utformar den fysiska skolmiljön, vilket är en grundläggande princip i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om att redan från början skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt. Detta för att undvika särlösningar, som kan vara både ineffektiva och oekonomiska. Med smarta investeringar i rätt utformad skolmiljö vid ny- och ombyggnation av skolor kan fler nå skolans mål. Att tänka rätt från början lönar sig i längden.

Glädjande nog ser allt fler betydelsen av fungerande skolmiljöer. Sveriges Kommuner och Regioner genomförde 2019 förstudien ”Nationellt centrum för lärmiljöer”. Där lyfts vikten av att analysera skolans behov vid nybyggnation och inte enbart utgå från att det är en arkitektonisk och byggnadsteknisk fråga.

Myndigheten för delaktighet genomför i år aktiviteten ”Trygghet i skolan”, som i hög grad rör hur skolor kan byggas och anpassas för att fungera för alla elever. Det finns även flera goda exempel på så kallade NPF-säkrade skolor, anpassade för elever med kognitiva svårigheter. Men det ska inte vara ett lotteri för eleven – skolan ska vara likvärdig alla.

Några exempel som främjar en bättre skolmiljö för elever med autism:

  • Avskalade miljöer för att minska mängden sinnesintryck.
  • Ytor som minskar antalet sociala kontakter.
  • Minimerad utsyn till gemensamma utrymmen.
  • Utrymmen för återhämtning.
  • Ljudisolering och en god akustisk miljö.
  • Involverade elever. De är själva experter på vad de behöver.

Fram till år 2026 ska cirka 1 500 förskolor och skolor byggas. Varför investera i en skola som inte fungerar för alla barn?

Vi uppmanar Sveriges kommuner att i stället göra rätt från början! Universell utformning ska vara ett krav vid ny- och ombyggnation av skolor, anser vi. Det är en förutsättning för att fler elever med autism ska nå skolans mål, men är bra för alla elever och vuxna i skolan.

Fakta
Autism- och Aspergerförbundets skolenkät 2020

Autism- och Aspergerförbundets skolenkät 2020 besvarades av medlemmar med barn i  åldern cirka 2 år till 20 år. Totalt svarade 2 478 personer på enkäten. Enkäten har gjorts i samarbete med Novus och genomfördes från 20 mars till 3 april 2020.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 3 september 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 3 september 2020 kl 08:54

Skribenter

Ulla Adolfsson
ordförande Autism- och Aspergerförbundet
Agneta Söder
skolexpert Autism- och Aspergerförbundet