Debatt
bygde
13 augusti 2020 kl 05:05

”Bygdegårdar behöver stöd för att kunna överleva”

Bygdegården är en del av den lokala infrastruktur som måste finnas för att samhällsbyggandet på landsbygder långsiktigt ska fungera. Men i spåren av coronapandemin finns det risk att många av dessa föreningar inte klarar sig, skriver Bygdegårdarnas Riksförbunds förbundsordförande Per Lodenius och förbundschef Karin Fälldin.

Det här är en opinionstext

När det är långt till närmaste tätort är det ofta civilsamhället som skapar möjlighet att mötas, ta del av kultur, ordna barn- och ungdomsverksamhet och driva lokala utvecklingsfrågor. Bygdegårdsföreningar med sitt lokala engagemang och tillhandahållande av lokaler att hyra är en nyckelaktör för att upprätthålla detta. Men i spåren av coronapandemin finns det risk att många av dessa föreningar inte klarar sig. Därför behövs det omedelbart ett specifikt stöd till dessa samlingslokaler.

Bygdegårdarnas Riksförbund är Sveriges största organisation för allmänna samlingslokaler. Tillsammans bildar vi ett nätverk av 1 447 mötesplatser för demokrati, kultur och lokalt utvecklingsarbete för såväl privatpersoner som för andra ideella organisationer, företag och offentliga aktörer över hela landet. Antalet medlemmar har ökat i 46 år i sträck. Grundbulten i bygdegårdsföreningarnas verksamhet är att vara en mötesplats, en lokal där människor kan samlas. Merparten av bygdegårdarna finns på Sveriges landsbygder och är nav för den lokala utvecklingen – de spelar en avgörande roll för att hela landet ska leva.

I dessa tider av social distansering står lokalerna tomma. Utan hyresintäkter eller inkomster från annan verksamhet dräneras ekonomin och föreningarna riskerar att gå under. Under våren och sommaren har 32 000 avbokningar gjorts. Än fler bokningar har inte blivit av med anledning av samhällets restriktioner om max 50 personer vid allmänna sammankomster. Det innebär ett intäktsbortfall på 91 miljoner kronor.

En bygdegårdsförening drivs av en ideell styrelse utan stora kapital på banken. Men att äga en fastighet innebär löpande kostnader för både underhåll och nödvändiga investeringar. De krisstöd som kommit från staten är framförallt riktade till företag och kulturarrangörer. Statens kulturstöd var välkommet, men nådde endast 47 av våra 1 447 bygdegårdsföreningar, som tillhandahållare av lokal gick stödet inte att söka för majoriteten av föreningarna. Omställningsstödet som lanserades i somras är bra för de föreningar som har haft en omsättning på över 250 000 kronor, men långt ifrån alla har det. Statens stöd når helt enkelt inte fram till de lokala bygdegårdarna.

Bygdegårdarna har en unik roll som lokalhållande förening, något som också staten har investerat i genom stöden från Boverket som inrättades på 1940-talet. Varje år avsätts pengar för investerings- och verksamhetsutvecklingsbidrag som allmänna samlingslokaler kan söka. Mitt under brinnande kris planerar nu regeringen att sänka detta stöd, vilket spär på bygdegårdarnas redan svåra situation.

Bygdegården är en del av den lokala infrastruktur som måste finnas för att samhällsbyggandet på landsbygder långsiktigt ska fungera. Mötesplatser som ger social gemenskap, skapar möjligheter och uppmuntrar delaktighet är grundstenar i detta samhällsbygge. Bygdegårdsrörelsen är en unik kraft där landsbygdsutveckling pågår dagligen. Coronapandemin slår undan benen för föreningarna och vi riskerar att yrvaket stå utan en avgörande infrastruktur för möten, kultur och demokrati när pandemin är över.

Inte för att behovet av lokala mötesplatser inte längre finns, utan för att föreningarna under en undantagsperiod stod utan de intäkter som är nödvändiga för deras fortlevnad och samhället inte agerade. Bygdegårdarnas Riksförbund ser därför att ett specifikt stöd för allmänna samlingslokaler är nödvändigt och det inom kort.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 13 augusti 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 13 augusti 2020 kl 05:00

Skribenter

Per Lodenius
förbundsordförande, Bygdegårdarnas Riksförbund
Karin Fälldin
förbundschef, Bygdegårdarnas Riksförbund