Bullret från flyget på Bromma stressar barnen

På Bromma flygplats planerar man för en ökning av antalet passagerare från två till fyra miljoner per år. Det möjliggörs genom att småflyget flyttas ut från flygplatsen och ersätts av större och tyngre passagerarplan med ökat antal starter och landningar. Detta sker inom de gränser som gällande avtal och miljödomar anger, men innebär icke desto mindre ökad bullerbelastning för 80 000 stockholmare som lever och/eller arbetar under Brommaflygets bullermattor.

Swedavia – det statliga bolag som ansvarar för verksamheten vid Bromma flygplats – hävdar att de nya plan Malmö Aviation beställt kommer att bullra mindre än de nuvarande, 86 i stället för 89 dB. Då antalet starter och landningar med tyngre plan kommer att öka, från 15 700 år 2013 till teoretiskt möjligt 80 000, blir slutresultatet betydligt ökad belastning för ett stort antal stockholmare. De nya planen som väger 65 ton jämfört med dagens 44 ton, innebär också ökad skaderisk vid eventuella haverier.

Hur påverkas barnen av ökad bullerbelastning? Barns hjärnor är känsligare än vuxnas för alla typer av yttre påverkan. Detta gäller också flygbuller. Kunskapen om bullers hälsoeffekter ökar hela tiden, men verkar få litet genomslag i samhällsplaneringen. Barnen har ingen talesperson och effekter på barns miljö och hälsa tas sällan upp i förberedelsearbetet inför stora samhällsförändringar.

Barnverket är en ideell organisation som verkar för ökat föräldrainflytande och hälsofrämjande miljöer i förskolor, skolor och på fritids. Våren 2014 bildades det lokala nätverket Barnen och Brommaflyget (BBF) för att värna barnens hälsa och lärande med fokus på Brommaflyget.

Riskbedömningar saknas ur ett barnperspektiv. BBF har frågat ett flertal inblandade aktörer, bland annat Transportstyrelsen, Stockholms stad, Naturvårdsverket och Swedavia vilka riskbedömningar som gjorts ur ett barnhälso- och lärandeperspektiv i samband med uppgraderingen och utökningen av tyngre trafik på Bromma flygplats. Några riskbedömningar har inte gjorts av någon aktör! Efter att BBF ställt frågan till Swedavia gav de forskare vid Karolinska Institutet i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om flygbuller och barns hälsa. BBF har ännu ej av Swedavia fått ta del av rapporten, som skulle vara klar i juni 2014.  

Det finns ett stort antal undersökningar som berör flygbullers påverkan på barn. I den sammanställning som gjorts av professor Staffan Hygge för Naturvårdsverket slås fast att alla genomgångna medicinska studier visar att barn påverkas. En av de mest citerade studierna gjordes i samband med flyttningen av Münchens flygplats. Där kunde man påvisa sämre långtidsminne, sämre läsförmåga och minskad livskvalitet hos de 9-13-åringar som studerades under den tid de utsattes för flygbuller. 

Studier vid Akustikenheten vid KTH har visat att höga bullernivåer på förskolor ger mer aggressivt beteende, dålig interaktion och större passivitet jämfört med lägre bullernivåer. 

Det låter som en geting i mitt huvud är en studie av Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin vid Göteborgs universitet. Hon har på förskolor och skolor i Mölndals kommun undersökt hur förskolebarn själva uppfattar sin ljudmiljö och hur de påverkas av ljud. Studien visade att barn reagerar fysiskt och känslomässigt på starka och skarpa ljud. Barn har svårare att höra vad som sägs i bullriga miljöer, vilket påverkar språkinlärningen. Särskilt utsatta är barn som har annat modersmål än svenska och barn med hörselnedsättning. Persson Waye påpekar också att ny forskning visar att barns hörsel inte är jämförbar med vuxnas. På grund av att ljudet som når trumhinnan påverkas av axlar, huvud och hörselgång kommer barn att påverkas av ljud med annan frekvensförstärkning jämfört med vuxna. Detta innebär att de riskbedömningar som ligger till grund för gränsvärden för vuxna sannolikt inte fungerar vid bedömning av risker för barn.

Under den av Swedavia uppmätta bullermattan, från Kungsholmen till Västerort, fanns 2012 enligt Stockholms miljöförvaltning 45 förskolor, 12 grundskolor och 3 gymnasier. I dag finns det i dessa lokaler sammanlagt 8 000 barn. På Campus Konradsberg, som ligger under denna bullermatta, planeras förskolor och skolor för 3 000 barn. På området kommer barn med hörselnedsättning och försenad tal- och språkutveckling att gå i skolan. Denna placering är synnerligen olämplig med dagens kunskap om bullers påverkan på barn.

Inför den planerade trafikökningen på Bromma har ingen kartläggning av bullerbelastningen i barns vistelsemiljöer genomförts eller diskuterats. Barns hälsa, förutsättningar för lärande och livsmiljö har inte beaktats vid de beslut om bullergränser eller miljövillkor som reglerar verksamheten på Bromma. Barnen berörs överhuvudtaget inte i några diskussioner trots att kunskaper om flygbullers påverkan finns och ständigt ökar. Detta är anmärkningsvärt i ett samhälle där samtliga politiska partier säger sig stödja barnkonventionen, men upprepat tar beslut som påverkar barn negativt. Barn vistas utomhus och är huvuddelen av det vakna dygnet i förskolor, skolor och på fritids. Här bör extra hårda krav ställas på en lugn miljö med goda möjligheter till social interaktion, lärande och studiero. 

Försiktighetsprincipen ska gälla. Enligt miljöbalken är den som bedriver en verksamhet skyldig att iaktta de begränsningar och försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Miljöbalken tycks inte tillämpas vad gäller flygbuller. Övervakande myndigheter har vid remissvar inför beslut gällande Bromma flygplats inte berört miljöbalkens formulering. 

Barnen och Brommaflyget kräver att:

• Verksamheten på Bromma flygplats inte expanderar enligt nuvarande plan.
• Swedavias rapport om flygbuller och barns hälsa från Karolinska Institutet offentliggörs snaras.
• Medicinsk kompetens tillförs beslutande och övervakande myndigheter.
• Inne- och utemiljöer på förskolor, skolor och fritids under bullermattorna ljudinventeras, och höga och störande bullernivåer ur ett barnhälso- och lärandeperspektiv redovisas och åtgärdas.
• Gränsvärden och riktvärden gällande buller i ute- och innemiljöer på förskolor, skolor och fritids tas fram och att de är anpassade till aktuella forskningsrön om barns större känslighet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.