Debatt
Flyktingmottagande
30 augusti 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Bryt flyktingars isolering - börja integrera”

Vardagen på landets flyktingboenden präglas ofta av passiv väntan och isolering från omvärlden. Tiden under väntan på asyl blir radikalt bättre om etableringsprocessen påbörjas direkt. Så kan vi vända rubrikernas ”flyktingkatastrof” till en samhällelig, demografisk, kulturell och ekonomisk vinst för Sverige och alla nyanlända.

Det här är en opinionstext

Kostnaden för flyktinginvandringen står i centrum för samtalen inför höstbudgeten och är för många kommuner en ödesfråga för hållbarheten i den egna ekonomin. I grunden är logiken enkel: Om asylsökande snabbt får arbete, lär sig hantera språket och får många och goda kontakter med samhället bidrar det positivt och gör Sverige rikare på många olika sätt under lång tid. Vilket var fallet under bland annat 1960-talets arbetskraftsinvandring.

Men med låg sysselsättning skapas sociala klyftor, utanförskap och höga kostnader för individ, och samhälle. För att lyckas krävs att vi börjar på landets asylboenden. Idag är 75 690 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Vardagen på landets boenden präglas alltför ofta av passiv väntan, brist på struktur, framåtsyftande aktiviteter och inflytande, samt isolering från omvärlden.

Kunskapen och metoderna finns för att radikalt förbättra situationen. Hero arbetar med metoder baserade på 30 års erfarenhet av att jobba med nyanlända i Norge:

  • Etableringsprocessen bör påbörjas redan på asylboendet. Den norska motsvarigheten till Migrationsverket kräver att boenden ordnar språkundervisning, samhällsorienterande kurser, stöttar praktik och genomför kompetensinventeringar. Motsvarigheten till Svenska för invandrare påbörjas redan i asylprocessen. På så sätt tillvaratas tiden under asylprocessen.
  • Arbetet i centrum. Genom att sätta jobb i fokus från dag ett och ett etablerat samarbete med några av Sveriges största företag och arbetsgivare kan vi redan på asylboendet kartlägga de nyanländas erfarenheter och matchar lämpliga kandidater till praktik. Samtidigt måste det bli enklare för asylsökande med bristkompetens att få jobb. Den regionala och lokala arbetsmarknaden måste vägas in redan vid placering.
  • Eget inflytande leder till eget ansvar. De flesta asylsökande har stora resurser och bör få mer makt över sin egen vardag. Vi har exempelvis arbetat med så kallade boenderåd, som ger de boende både makt och ansvar för den egna situationen.
  • Öppna dörrarna. Det finns en stark vilja i civilsamhället att vara med och bidra till en positiv utveckling. Men i dag finns inte krav på att upplåta ytor åt frivilligorganisationer så att de kan träffa de asylsökande och skapa meningsfulla aktiviteter.
  • Utbilda i samhällsförståelse. I Norge genomförs sedan flera år utbildningar på våra asylboenden om det norska samhället, både lag, norm- och värderingsmässigt. Detta har  gett nyanlända en möjlighet att förstå de normer som gäller i det nya landet. Utbildningen ”Tillsammans för säkerhet” genomförs nu på alla våra boenden i Sverige.
  • Asylboendebranschen behöver professionaliseras. Det krävs kompetens och långsiktighet för att driva asylboende. Vi anser att det är en profession att arbeta med etablering av nyanlända och att det ska ställas krav på utbildning och erfarenhet hos personalen. Migrationsverket kan och bör ställa högre krav vid upphandling.

Till sist måste vi rikta mer av ansträngningarna på att lära av det som fungerar, inte att debattera det som inte fungerar. Inom Hero har vi tillsammans med forskare på Handelshögskolan och ideella föreningar tagit fram en ”Ny-i-Sverige-modell” för att främja inkludering i det svenska samhället redan på asylboenden.

Vi kan vända rubrikernas ”flyktingkatastrof” till en samhällelig, demografisk, kulturell och ekonomisk vinst för Sverige och alla nyanlända och svenskar. Jobbet börjar på landets asylboenden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.