Debatt
SFI
7 juni 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Brister i kommunal sfi hotar integrationen”

Granskningar av sfi missar ofta att oviljan att konkurrensutsätta kommunal sfi bidrar till kvalitetsproblem och höga kostnader. Med upphandlade, resultatstyrda utbildningsföretag kan 86 000 fler sfi-platser frigöras och 42 500 fler elever nå målen för godkänt inom nuvarande budget, visar Utbildningsföretagens nya årsrapport.

Det här är en opinionstext

Sfi finansieras av staten, men utformas lokalt. Varje kommun väljer om utbildningen upphandlas eller utförs i egen regi. 70 procent av sfi-eleverna läser hos en kommunal utförare, vilket innebär att kommunerna har störst ansvar för utbildningarnas kvalitet.

Skolverkets statistik visar att kvaliteten i sfi behöver höjas. Genomsnittstiden för att slutföra sfi har visserligen fallit med mellan 30 och 53 procent på de olika kurserna åren 2009 - 2014. Men andelen som når målen för godkänt är oförändrat oacceptabelt låg – mellan 25 och 47 procent.

En första åtgärd för att höja andelen som når målen för godkänt är att upphandla mer. Utbildningsföretag visar att kvaliteten i sfi kan höjas. När Hermods tog över sfi i en medelstor kommun höjdes andelen som slutförde studierna från 61 till 81 procent. Om Hermodsmodellen infördes i hela landet skulle det innebära att minst 42 500 fler sfi-elever kan nå målen för godkänt, med dagens omfattning på utbildningen.

Att Hermods lyckades höja andelen som godkänns beror på att företaget arbetar med en mer flexibel pedagogisk modell som möjliggör fler studieformer än bara katederundervisning. Denna modell höjer även kostnadseffektiviteten.

Sfi:s andra utmaning är att antalet platser behöver fördubblas kommande år. Sfi-köerna är redan i dag så långa att många kommuner bryter mot lagen. Resurserna är samtidigt mycket ansträngda.

Att införa Hermodsmodellen i kommuner som i dag inte upphandlar sfi kan leda till att 61 000 fler platser frigörs och över 1 miljard sparas. Om denna besparing används till att köpa fler sfi-platser uppgår det totala antalet möjliga nya platser till 86 000 fler.

Effekterna uppstår dock inte automatiskt, utan mycket handlar om hur upphandlingarna utformas. Lyckligtvis präglas dock branschen allt mindre av upphandlingar till lägsta pris, utan mer av kvalitetsupphandling där aktörer tävlar om vem som ger bäst kvalitet till ett visst, fast pris.

En tredje utmaning med sfi-utbildningarna är att kommunerna inte utvecklat tillräckligt långsiktiga modeller. Upphandlingar kan ge en viss ryckighet och bidra till ökad osäkerhet för elever och personal. Seriösa aktörer med bra resultat och kvalitet får också svårare att bedriva varaktigt god verksamhet.

Utbildningsföretagen har därför länge menat att Komvux och sfi i möjligaste mån bör tillhandahållas i valfrihetsmodeller med tydliga utslagsmekanismer för verksamheter som håller för låg kvalitet. Här är Nacka ett föredöme, med fri tillgång till vuxenutbildning hos auktoriserade utförare.

Sfi tillhandahålls av allt från Folkuniversitetet till Lernia. Aktörerna följs sedan upp efter resultat. I exempelvis Nackas Yrkesvux går 87 procent av deltagarna vidare till arbete eller studier.

Samtidigt är det förvånande att andra kommuner, exempelvis Malmö, inte infört valfrihet i vuxenutbildningen, trots att en sådan modell stärker långsiktigheten för medarbetare, elever och seriösa aktörer.

Om kommunerna själva inte utvecklar vuxenutbildningen i riktning mot valfrihetsmodeller bör det därför övervägas att införa ett nationellt pengsystem.

Med 70 procent av sfi i kommunal regi är det dags att väcka blicken mot kommunerna när det gäller kvalitetsfrågor. Kommunerna måste sluta att betala för utbildningar och insatser som inte fungerar. Mekanismerna för marknadsexit måste stärkas, så att leverantörer som inte når kvalitetsmål exkluderas.

Kraven kan också skärpas så att ersättningen går från genomförande av utbildning till att istället kopplas till resultaten efter utbildningen – som andelen som går vidare till arbete eller andra studier.

Samma krav måste också ställas på både egen regi och externa utförare. Oavsett i vilken regi sfi-utbildningarna utförs i är det enda moraliskt rimliga att alltid följa upp verksamheten efter resultat och lägga ned dem som brister. Dessutom måste upphandlingarna utformas så att digitaliseringens möjligheter tas till vara.

En fungerande sfi är avgörande för företagens kompetensförsörjning. Men dagens system med en så hög andel kommunala utbildningar är orimligt. Om vi inte kraftigt skärper resultatstyrningen och ökar konkurrensutsättningen kommer integrationen att kraftigt försämras.

Fotnot: Utbildningsföretagen som tillhandahåller sfi har rötter ända från 1890-talet då Hermods grundades. De största aktörerna är Academedia och Lernia. Branschen organiseras i Almega Utbildningsföretagen, där även företagens kollektivavtal finns.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.