Debatt
Demokrati
9 augusti 2016 kl 11:31

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Brexit visar på behovet av dialog om EU

Behovet av en bred dialog och kunskapsuppbyggnad om EU har aktualiserats efter Brexit. Tillgången till en fungerade demokratisk infrastruktur är avgörande och här är folkbildningen betydelsefull, skriver Nina Larsson, förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan, apropå pågående utredningar om medborgarnas demokratiska inflytande.

Det här är en opinionstext

Nina Larsson
förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

Under betydligt större aktualitet än vad som sannolikt var tänkt remissbehandlar nu myndighets- och föreningslivssverige tre statliga utredningar. De avhandlar alla frågan om att stärka medborgarnas demokratiska inflytande och därmed minska det demokratiska underskottet.

Aktualiteten ligger bland annat i rapporteringen i efterdyningarna av Brexit. Här visas häpnadsväckande nonchalans från såväl vissa ledande politiker som hos enskilda röstande. 

UKIP-ledaren Farage backade redan dagarna efter omröstningen från ett av sina bärande vallöften. I media har vi också sett enskilda röstande som redan ångrat sig och hävdar att de inte förstod vad det handlade om.

Min slutsats är att det saknats reell aktiv dialog och diskussion där fakta och åsikter brutits i en folkbildande dialog som gjort människor bättre rustade att ta ställning, i stället har känslor fått styra. Storbritannien hade behövt de svenska studieförbunden.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har valt att delta i remissarbetet av de tre utredningarna; ”EU på hemmaplan” (SOU 2016:10), ”Palett för ett stärkt civilsamhälle” (SOU 2016:13) och ”Låt fler forma framtiden” (SOU 2016:5). 

Vi gör det för att vi tycker att dessa frågor är av största vikt för Sverige och för att vi, som folkbildare, har ett direkt uppdrag att värna demokratin.

Regeringen måste baka ihop slutsatser av de tre utredningarna till en samlad proposition om hållbar demokrati. Att behandla de tre utredningarna separat riskerar att splittra upp bilden av de insatser som behövs för att stärka demokratin och underifrånperspektivet på hur medborgarinflytandet och samhörigheten kan stärkas.

Vi saknar i utredningarna ett tydligt folkbildarperspektiv som utgår ifrån att demokratin bygger på att medborgarna är medskapare och inte passiva konsumenter av information. Här är folkbildningen och civilsamhället avgörande pusselbitar vilket vi också lyfter i våra remissvar.

I utredningen ”EU på hemmaplan” lägger utredaren Maria Strömvik en del bra förslag så som exempelvis att stärka skolans roll. Men vi är skarpt kritiska till andra delar:

  • Utredaren utgår i för hög grad från att förbättrad kunskap om EU sker genom offentlig myndighetsinformation. Vi saknar ett tydligt folkbildarperspektiv som utgår ifrån att demokratin bygger på att medborgarna är medskapare och inte passiva konsumenter av information. Här är folkbildningen och civilsamhället avgörande pusselbitar. Vi saknar konkreta förslag på hur civilsamhället kan bidra till att utveckla dialogplatser för samtal om dessa frågor.
  • Frågan om tillgänglighet, inte minst när det gäller personer med intellektuell funktionsnedsättning, ägnas alldeles för liten uppmärksamhet. Nästan 20 procent av medborgarna har någon form av funktionsnedsättning visar officiell statistik. Det finns dessutom många nyblivna svenskar och en stor utbildningsklyfta i landet. Därför föreslår vi att all offentlig information om EU ska publiceras på lättläst svenska. Det borde vara ett minimi-krav.
  • Vi saknar också ett tydligt perspektiv för hela landet. Därför föreslår vi att den statliga myndigheten Sieps (Svenska Institutet för europapolitiska studier) åläggs att förlägga minst 50 procent av sina aktiviteter i andra delar av landet än Stockholms innerstad.

Vi har framöver stora förändringar att hantera, bland annat ökad migration och fortsatta svårigheter med integration, klimathot, urbanisering, digital klyfta och medieskugga. Alla dessa skeenden förändrar människors tillgång till de demokratiska verktygen och därmed ökar behovet av insatser för att stärka oss som medborgare. Det måste ges resurser och utrymme till bred dialog och diskussion, i synnerhet med människor som i vanliga fall inte deltar i det politiska samtalet.

Behovet av bred dialog och kunskapsuppbyggnad om EU har i och med Brexit aktualiserats som aldrig förr. För att nå ut i folkdjupet är tillgången till en fungerade demokratisk infrastruktur avgörande. I den är folkbildningen avsevärt mer betydelsefull än vad utredaren visar på. Studieförbundens styrka är att vi varje dag möter många medborgare i hela landet. Studieförbundens verksamhet uppmuntrar till aktivitet, ökad kunskap och att opinionsbilda kring politiska beslut i EU.

Framtiden avgörs av de som väljer att delta. Vi kan öka deltagandet. Framöver måste därför civilsamhällets och folkbildningens roll och möjligheter hamna i fokus.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 9 augusti 2016 kl 11:31

Skribent

Nina Larsson
förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan