Brexit och EU är viktiga frågor för Sverige

Till veckan är det 200 dagar kvar till riksdagsvalet. Några av riksdagspartierna har redan pekat ut de prioriterade valfrågorna. Man kan konstatera att inget av de prioriterade områdena är en EU-fråga eller ges någon EU-dimension. Samtidigt pågår det inom EU en debatt om unionens framtid, hur den sociala dimensionen ska stärkas, hur EMU ska fördjupas och hur samarbetet ska finansieras. Det handlar om hur EU och dess institutioner ska utvecklas, men det handlar också om konkreta frågor som har direkt bäring på svensk ekonomi och svenska arbetstagare.

I dag, fredag, träffas EU:s stats- och regeringschefer från alla medlemsländer, förutom Storbritannien, för att diskutera de politiska prioriteringarna för EU:s långtidsbudget efter 2020. EU-kommissionen väntas presentera sitt förslag till den framtida budgeten i maj. Men den svenska regeringen har redan aviserat att man vill se en låg svensk EU-avgift och en effektivare kostnadskontroll. Finansminister Magdalena Andersson sammanfattade förra året Sveriges prioritering i de kommande budgetförhandlingarna med att ”vi kommer vara snålast i EU”.

Det är inte en konstruktiv hållning. TCO efterlyser en seriös och grundlig debatt bland de svenska politiska partierna om vilket EU vi ska ha i framtiden. Vi bör först bestämma oss för vad EU ska syssla med och sedan bestämma hur detta ska finansieras. 

Från TCO:s sida vill vi se ett EU som främjar jobbskapande tillväxt, god arbetsmiljö, öppenhet, fri rörlighet, likabehandling, jämställdhet och samverkan mellan parterna på arbetsmarknaden. EU måste därför ges tillräcklig finansiering för att bland annat möjliggöra investeringar i utbildning, forskning och infrastruktur. Nedskärningar bör dock göras i jordbruksstödet. En ny EU-fond för partssamverkan bör skapas som kan finansiera uppbyggnad och utveckling av starka, oberoende och effektiva system för social dialog i de medlemsländer där det behövs. EU-budgeten bör dessutom vid behov kunna användas till att bygga upp strukturer för nationella system för arbetskraftens omställningsförmåga. EU-ländernas genomförande av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör kunna understödjas av EU-finansiering, så länge resultat i rätt riktning kan uppvisas.   

EU:s budget måste därtill vara stor nog för att tilldela resurser till eftersatta regioner och länder. Det finns starka skäl för att behålla de omfördelande inslagen i EU-budgeten. Att minska skillnaderna mellan europeiska regioners utvecklingsnivåer främjar en mer hållbar tillväxt, sysselsättning och välfärd i hela EU samt en rättvisare konkurrens på den inre marknaden.  

EU kan vara en positiv kraft för förändring och utveckling. EU ska även vara en garant för grundläggande värden, såsom demokrati, rättsstatliga principer och mänskliga rättigheter, som inbegriper fackliga rättigheter. En mekanism bör därför införas i nästa långtidsbudget som möjliggör en strypning av EU-finansiering till de medlemsländer som bryter mot de grundläggande värdena. Det är mycket välkommet att den svenska regeringen också driver denna fråga.

Alla vi som vill se ett väl fungerande EU-samarbete i framtiden måste ta ansvar och diskutera hur vi uppnår detta. Vi bör börja i rätt ände och sortera ut vilka områden och frågor inom EU-samarbetet som Sverige anser vara viktigast att utveckla. Först då kan vi prioritera när vi diskuterar storleken på Sveriges bidrag till finansieringen av samarbetet. EU:s framtida budget är en av många viktiga EU-relaterade frågor som bör diskuteras i årets svenska valrörelse. Därför att EU är inrikespolitik. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.