Demokratiutredningen Hela debatten

Bredda remisslistorna för att fånga folkets röst

Traditionella organisationer som ombeds yttra sig i remisser har förlorat medlemmar och är inte längre representativa för den breda allmänheten. Därför föreslår också Demokratiutredningen att remisslistorna breddas och att folkmotioner införs.

REPLIK Gudrun Schyman skriver i artikeln ”Låt Fi vara med när demokratins framtid utreds” tillsammans med de ledande företrädarna för Feministiskt initiativ att det är anmärkningsvärt att Fi och Unga feminister – i motsats till Sverigedemokraterna och Ungsvenskarna – inte finns med på remisslistan för Demokratiutredningens betänkande ”Låt fler forma framtiden”.

Det är inte min sak vilka regeringskansliet väljer att sätta upp på remisslistan. Men jag håller med Fi i denna fråga.

Dock är det ingenting som hindrar Fi och Unga feminister att lämna in ett remissvar. Det är möjligt för alla att göra det, oavsett om man fått sig utredningen tillsänd eller inte.

Demokratiutredningen går ut på en bred remiss, 437 remissinstanser, vilket är glädjande. Flera kommuner, till exempel Stockholm och Norrköping har dessutom valt att förbereda sina remissvar genom interna remisser till olika kommunala organ och genom att ha hearings och andra möten.

I Demokratiutredningen har vi ett längre resonemang, underbyggt av forskningsrapporter, om just remissförfarandet. Enskilda individers möjligheter att utöva inflytande över politiska beslutsprocesser mellan valen på nationell nivå är ju i dag huvudsakligen begränsade till att verka i eller vara representerade av intresseorganisationer eller andra medborgerliga sammanslutningar. Detta är ett av skälen till att vi vill öppna ytterligare en kanal för medborgarna att kunna resa frågor mellan valen: Folkmotionen.

Tanken är att medborgare ska kunna lägga upp förslag till motion till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller riksdag på nätet. Får motionen stöd av en procent väcks den. Vi har hämtat idén från Finland där den fungerar bra. Även om få motioner bifalls har möjligheten fungerat som en demokratisk stimulans.

Enligt den enkät som statsvetaren Erik Lundberg har genomfört för Demokratiutredningen framgår det att 70 procent av intresseorganisationerna instämmer helt eller till stor del i påståendet ”att svara på remiss är ett effektivt sätt att påverka politiken”. Enbart tre procent av organisationerna håller inte alls med.

Det är i huvudsak etablerade och resursstarka organisationer som deltar i remissförfarandet. Mot bakgrund av att de traditionella folkrörelseorganisationerna har förlorat medlemmar och fått en svagare lokal förankring, samtidigt som nyare rörelser har vuxit på lokal nivå, finns det risk att de synpunkter och perspektiv som kanaliseras genom remissväsendet inte är representativa för den breda allmänheten.

I utredningen föreslår vi därför att remisslistorna ska breddas och att regeringskansliet aktivt ska leta efter ”udda” organisationer att föra upp på listorna. Remisserna bör också i högre grad kompletteras med hearings som ger också grupper utan kansliresurser möjligheter att föra fram sina uppfattningar.

Mot bakgrund av förändringarna inom det civila samhället på senare år, främst genom de nya engagemangs- och organisationsformerna, är det viktig att åtgärder genomförs för att förenkla för enskilda och intresseorganisationer att delta och föra fram sina åsikter och intressen genom remissförfarande, kommittéväsendet, samråd och hearings.

Det är också viktigt att remisserna blir lätt tillgängliga. Remisserna borde läggas ut på nätet och vara lätt sökbara. De kan på så sätt spela en större offentlig roll och stimulera debatten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.