Debatt
Hållbarhet
26 maj 2020 kl 19:05

Bredda miljökraven i upphandling av kollektivtrafik

Det är hög tid att ställa krav som går bortom fossilfrihet för att bidra till en hållbar och resilient utveckling inom transportområdet. Vi vill därför uppmana alla offentliga aktörer att inkludera fler aspekter av hållbarhet i sina upphandlingar, skriver flera skribenter från Linköpings Universitet och BioDriv Öst.

Det här är en opinionstext

Varje år upphandlar offentlig sektor varor och tjänster till ett värde av cirka 1 000 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär en femtedel av Sveriges BNP. Genom att ställa hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar finns därmed stora möjligheter att påverka samhällsutvecklingen och åstadkomma flera positiva effekter som främjar en hållbar utveckling.

De senaste åren har vi sett att miljökrav i upphandlingar ökat vilket ofta har lyckats driva utvecklingen i hållbar riktning. Men det finns mycket mer att göra. Det kan vara svårt att formulera krav på god miljöprestanda och upphandlarna behöver få tillgång till stöd. Relevanta och verkningsfulla krav, med god uppföljning, är avgörande för att hållbara varor och tjänster upphandlas.

Ett resultat av miljökrav i offentlig upphandling är att den svenska kollektivtrafiken till hela 91 procent körs med förnybara drivmedel. Fossilfrihet är nu närmast en självklarhet och det är dags att höja ribban då regionerna har ett brett samhällsansvar och kollektivtrafiken förbrukar stora mängder drivmedel. Forskning om senare års bussupphandlingar visar att enbart krav på fossilfrihet uteslutande leder till biodiesel.

De flesta är dock överens om att transportsektorn behöver en mix av förnybara drivmedel, eftersom inget enskilt drivmedel kan försörja hela transportsektorn om klimatmålen ska nås. Dessutom spelar behovet av en stärkt krisberedskap en viktig roll, vilket inte minst nuvarande coronakris vittnar om. En ökad diversifiering av fordonstekniker och drivmedel är en viktig del i att minska sårbarheten i de samhällskritiska transportsystemen.

Hållbarhetskraven i upphandling av kollektivtrafik bör därför handla om mer än fossilfrihet och klimatpåverkan. För att uppnå en miljömässigt hållbar utveckling behöver även aspekter som biodiversitet, luftkvalitet, resurshushållning med mera beaktas. Ett snävt fokus i kravställningen riskerar att leda till så kallade problembyten, det vill säga att nya lösningar leder till att nya/andra problem uppstår. Dessutom behöver lokala förutsättningar beaktas, eftersom olika drivmedel passar bättre i vissa regioner än andra. Lokala förutsättningar påverkar också olika drivmedels miljöprestanda, anbudsgivare bör därför ges chansen att konkurrera med sin specifika miljöprestanda. På så sätt stimuleras innovation och utveckling av hållbara förnybara drivmedel.

För att ge offentliga aktörer hjälp på traven med att ställa bredare miljökrav har vi på Linköpings Universitet i samarbete med BioDriv Öst tagit fram ett nytt upphandlingsverktyg. Verktyget syftar till att ge en överblick av hur olika drivmedel bidrar till, eller motverkar, uppfyllandet av Sveriges miljömål. I verktyget kan den offentliga aktören också laborera med hur stor vikt olika miljömål ska ha i en viss upphandling och hur olika kombinationer av drivmedel presterar utifrån det, vilket underlättar möjligheterna att ställa välavvägda miljökrav.

Det är hög tid att ställa krav som går bortom fossilfrihet för att bidra till en hållbar och resilient utveckling inom transportområdet. Vi vill därför uppmana alla offentliga aktörer att inkludera fler aspekter av hållbarhet i upphandlingar.

Fakta
Utveckling BioDriv Öst

Rapporten ”Transportupphandling med Sveriges miljömål i fokus”, manual och Excel-verktyg går att ladda ned.  
Verktyget har utvecklats som en del av projektet ”Utveckling BioDriv Öst” som finansieras av Tillväxtverket via den Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Uppsala, Region Örebro län, RISE och samtliga länsstyrelser och regioner i Uppsala, Stockholm, Västmanland, Södermanland, Örebro och Östergötlands län. Ytterligare har finansiering fåtts av Biogas Research Center som i sin tur finansieras av sina medlemmar, Energimyndigheten och Linköpings universitet.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.