Infrastruktur

Bredband lyfter landsbygden

Regeringens mål om bredbandsutbyggnad täcker tätorter och samhällen, men inte byarna. Men för att hela Sverige ska nås av bredband krävs att kommunerna ser engagemanget som finns hos byalag som Eklången som byggt eget nät, och stöttar dem i arbetet.

Hela Sverige ska leva jobbar för att varenda by ska ha tillgång till 100 Mbit/s senast år 2015 och samtliga hushåll 2020. Regeringens mål är att 90 procent av de svenska hushållen och företagen ska ha 100 Mb/s i uppkoppling senast år 2020. Strategin i korthet är att marknaden ska leverera bredband till de som bor i tätorter och små samhällen, vilket ungefär motsvarar 90 procent av de svenska hushållen och företagen.

För att de övriga tio procenten ska få bredband krävs andra tillvägagångssätt. Och här är Sveriges kommuner betydelsefulla. De skapar nämligen förutsättningarna för bredbandsutbyggnaden inom sina kommungränser. Regeringens planläggning bygger till stor del på att människor i byar och på landsbygden går samman och bygger bredband själva.

Men för att det ska bli realistiskt så krävs att kommunerna arbetar fram strategier för hur hela kommunen ska få ett kraftfullt bredband, även de delar som ligger utanför tätorter och stadskärnor. Denna strategi är viktig som ett samlande dokument som kan ge vägledning, konkretisering och kontinuitet i arbetet. Den bör innehålla en beskrivning av nuläget, mål för tillgången till bredband och under alla omständigheter omfatta hela kommunen, även de delar som ligger utanför centralorterna.

Post- och Telestyrelsen (PTS) undersöker varje år hur många kommuner som har en bredbandsstrategi, eller som planerar att uppdatera en gammal. Senaste enkäten, från januari i år, visade att enbart 44 procent av kommunerna har en sådan, eller planerar att uppdatera en befintlig. Det betyder att färre än hälften av Sveriges kommuner har börjat fundera på hur deras landsbygder ska få tillgång till bredband!

För att företag ska kunna etablera sig på en ort, för att människor ska vilja bo där och för att man ska kunna driva skola och utbildning av moderna mått så krävs bredband av god kvalitet. Tillgången till snabbt bredband är en av grundstenarna för fortsatt tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Bredband är i dagens samhälle även en fråga om demokrati och rättigheter. Den service som erbjuds i dagsläget, och kommande tjänster inom exempelvis entreprenörskap, miljö, vård omsorg och förvaltning, kräver bredbandsuppkoppling för att fungera.

På många håll har bredbandsföreningar startat satsningar för sin egen bygd, exempelvis Eklångens bredband samfällighetsförening som satte igång sitt bygge 2004. Redan 2007 kunde deras bredbandsnät erbjuda 2–100 Mbit/s i båda riktningarna. Genom stort ideellt engagemang, med ekonomiskt bidrag från kommunen och samarbete med Vattenfall har utbyggnaden kunnat genomföras. Många fler av Sveriges byalag skulle vara beredda att gräva, bara de får stöd och viss hjälp. Men fortfarande är färre än hälften av kommunerna på banan.

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva uppmanar därför alla Sveriges kommuner att aktivt stödja arbetet för bredband till varenda by. Ett bra första steg är att utarbeta en strategi för att nå det målet. Men vi uppmanar även staten att skjuta till mer pengar – kommunerna och byarna inte klarar allt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.