Infrastruktur

Bredband ingen smal fråga

Det finns en utbredd missuppfattning bland kommunpolitiker att det är marknadens ansvar att förse hushåll och företag med infrastruktur för snabbt bredband. Men när det gäller annan infrastruktur som vägar, vatten och el så har kommunerna sedan länge axlat sitt ansvar.

Kommunerna avgör om bredband och digitalisering ska fortsätta vara en drivkraft för tillväxt i hela landet. Tyvärr är kunskapen om dessa frågor skrämmande liten bland kommunala beslutsfattare. Regeringens bredbandsmål kommer inte uppfyllas utan ett kunskapslyft och förtydligad lagstiftning.

Regeringen har satt ett bredbandsmål om 100 Mbit/s till 9 av 10 hushåll och företag år 2020. Vi tror likt IT-minister Anna-Karin Hatt att snabbt bredband är en viktig förutsättning för ökad välfärd i Sverige. Men för att nå målen måste kommunerna öka sitt bredbandsengagemang.

Hur kommer det sig att nästan hälften av de styrande kommunpolitikerna ännu inte satt sig in i den lokala bredbandsinfrastrukturen? Eller att bara drygt var tionde ser kopplingen mellan bredband och välfärdstjänster? Detta framkommer av Stadsnätsföreningens senaste kommunenkät.

Det verkar finnas en utbredd missuppfattning bland kommunala förtroendevalda att det är marknadens ansvar att förse alla hushåll och företag med infrastruktur för snabbt bredband. När det gäller annan infrastruktur som vägar, vatten och el så har kommunerna axlat sitt ansvar sedan länge.

Bredband är ett ganska nytt fenomen, ses ofta som en komplex fråga och visas samtidigt ett begränsat intresse från kommunansvariga. Men det är i kommunerna som utbyggnaden sker. Här behandlas bygglov och beslutas om villkor för grävning. Här läggs kanalisation, här dras det fiber, här etableras basstationer och mobilmaster som i sin tur är i hög grad beroende av fiber. I nya Plan- och Bygglagen finns också ett utökat ansvar för kommunen att säkerställa infrastruktur för kommunikation. Bredbandsforum har nyligen presenterat en vägledning, Bredbandsguiden, för kommuner som vill göra mer på området.

Telenor har låtit det norska konsultföretaget Nexia genomföra en skandinavisk studie och skapat ett Nordic Broadband City Index (NBCI). Studien bekräftar att det är kommunerna som har störst inverkan på bredbandsutbyggnaden. Genom en aktiv bredbandsstrategi och engagemang för att sänka etableringskostnader för fiber kan de göra stor skillnad. Skillnaderna mellan kommuner är stora och många kommuner försummar möjligheterna i dag. Stockholm, Linköping, Borås, Västerås och Umeå ligger dock bland de tio bästa skandinaviska kommunerna.

Fler kommuner behöver investera i fiber och hyra ut till operatörer. Det motverkar också ett fibermonopol. I vår dialog med de kommuner som redan har stadsnät så intar man tyvärr en alltmer restriktiv hållning vad gäller nya fiberinvesteringar. Det hänvisas till ökade risker med nuvarande lagstiftning där de anser sig vara begränsade till att bygga nätet inom kommunen. Detta begränsar stordriftsfördelarna och försenar bredbandsutbyggnaden.

Därför uppmanar vi inte bara kommunpolitikerna att engagera sig mer utan vi rekommenderar även IT-minister Anna-Karin Hatt att se över nuvarande lagstiftning för att underlätta för kommunerna att bygga ut bredbandsinfrastrukturen även utanför kommungränsen. Det kommer både marknaden och medborgarna att tjäna på, samtidigt som det skapas bättre förutsättningar för att nå regeringens bredbandsmål.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.