Debatt
Bredband
21 oktober 2019 kl 05:00

Bredband i hela landet kräver skärpning av staten

Företagens intresse av att bygga fiber på landsbygden är svalt. Staten måste nu ta ett helhetsansvar för och sluta förlita sig på marknaden. Genom dialog med den lokala och regionala nivån kan vi i stället skapa en modell som ger mest nytta för pengarna. Det skriver lokalpolitiker med säte i Västerbotten och Norsjö.

Det här är en opinionstext

Post- och telestyrelsen (PTS) bedömer att det behövs ytterligare investeringar, utöver förväntade kommersiella investeringar, på minst 22 miljarder kronor för att nå regeringens bredbandsmål för 2025.

Som en av Sveriges ledande digitaliseringsregioner ser vi det absoluta behovet av att snabbt hitta en finansieringslösning för glappet, men även att omvärdera och förändra det statliga bredbands- och mobiltäckningsperspektivet. Sveriges bredbandsstrategi behöver ta större hänsyn till hur landet verkligen ser ut.

Stora delar av Sverige präglas av långa avstånd och gleshet. Just därför är satsningar på god mobiltäckning och tillgång till bredband avgörande för Sveriges tillväxt. Våra geografiska förutsättningar kräver det. Tyvärr är det också våra geografiska förutsättningar som står i vägen för att Sverige ska ha fullt utbyggd bredbands- och mobiltäckning.

Där marknadsintresset för att bygga ut fiber sinar, oftast på landsbygden, får i stället kommunerna gå in och säkra upp att alla ska kunna ansluta sig. Detta är nödvändiga investeringar för att utvecklingen i dessa samhällen ska kunna gå framåt. På lång sikt är investeringarna lönsamma för samhällsutvecklingen, men på kort sikt går sällan budgeten för de kommunala investeringarna ihop. Här behöver staten gå in och ta ett större ansvar.

I regeringens bredbandsmål för 2025 menar man att hushåll och företaget ska ha en anslutning ända fram till byggnaden eller ha bredbandsinfrastruktur i sin absoluta närhet, till exempel vid tomtgräns. I verkligheten är detta en tveksam formulering då tomtgräns på landsbygden kan vara väldigt långt från fastigheten. En anslutning tillgänglig vid tomtgräns kan alltså vara en helt olönsam investering då flera företag och hushåll inte kommer kunna nyttja resursen för bruk. Formuleringen tyder på att vi bör se på den nationella uppskattningen av bredbandstillgång med mycket kritiska ögon, så säkerligen flera företag och hushåll inte alls har tillgång till bredband trots att de enligt statens sätt att mäta tillgång har det. En annan faktor som tyder på att kännedomen om förutsättningarna på landsbygden är svag är fokuseringen på 5G. 5G är självklart en viktig del av den digitala utvecklingen, men inte ett realistiskt alternativ för stora delar av landsbygden. Statens fokus bör i stället vara att garantera en grundläggande bredbandstillgång och mobiltäckning i hela landet.

PTS arbetar under hösten på regeringens uppdrag med att konkretisera hur en framtida modell för statligt bredbandsstöd kan utformas. Det är oerhört viktigt att representanter från den lokala och regionala nivån gör inspel under processen för att Sverige ska få en så hållbar digitaliseringsutveckling som möjligt.

Regeringen bör ge regioner och kommuner fria händer att ansluta det som återstår med hjälp av stödmedel med så enkla metoder och regler som möjligt. Staten måste ta ett helhetsansvar för bredbandsutbyggnaden och, tyvärr, sluta förlita sig på marknadens förmåga i frågan. Genom att ha nära dialog med den lokala och regionala nivån kan vi i stället skapa en modell som ger mest nytta för pengarna.

Vi tror även att en bättre modell för att kartlägga mobiltäckning måste tas fram. I dagsläget görs mätningarna utifrån operatörernas uppgifter och täckningskartor. Dessa uppgifter kan vara vilseledande för hur verkligheten på landsbygden ser ut. Ett bra exempel är våra turistorter i fjällvärlden som delar av året ökar sin befolkning med flera hundra procent[EM1] . Efterfrågan varierar därmed markant olika delar av året.

På regional nivå runt om i landet finns stor vetskap och kompetens om hur Sverige kan få bästa möjliga strategi för bredband och mobiltäckning. Där finns idéer om nya modeller för bättre täckning på landsbygden, hur näringsliv och välfärd utanför stadskärnorna kan fungera bäst och hur vi kan använda vårt spektrum på effektivast sätt.

Det kommer krävas mod och resurser från staten om Sverige ska få en genomgående hållbar mobil- och bredbandstillgång. Men det kommer löna sig tusen gånger om på sikt. Våga friskt i dag, skörda rikt i morgon. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.