”Bråttom att få koll på extremisterna”

Vi har nu ett Sverige som delas in i ett före och ett efter den 7 april. En misstänkt terrorist mejade ner oskyldiga med en lastbil och kraschade rakt in i ett varuhus. En hel nation sörjer och vår omvärld med oss. Samtidigt har vi sett hur enskilda, civilsamhället och det offentliga demonstrerat styrka, handlingskraft, solidaritet – och respekt: Respekt för det öppna, demokratiska och toleranta samhälle vi tillsammans är fast beslutna att stå upp för.   

Med ett par dagars perspektiv kommer så de naturliga frågorna: Hade vi kunnat undvika händelsen på Drottninggatan? Eller bättre formulerat; kan vi undvika att det händer igen?

Det är nästintill omöjligt att skydda ett öppet demokratiskt samhälle fullt ut mot alla tänkbara angrepp. Men det går att skapa ett samhälle där färre människor väljer att ansluta sig till ideologier eller grupper som förespråkar våldsbejakande extremism. Våldsbejakande extremism har sin udd riktad mot vårt demokratiska samhälle, där kommunerna utgör basen. 

Nationella samordnarens uppdrag är att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Det är ett brett och långsiktigt, ibland långsamt, förebyggande arbete som kräver många aktörers insatser och engagemang.

I vårt arbete samordnar vi det förebyggande arbete som 18 olika myndigheter fått i uppdrag av regeringen att genomföra. Det är ett viktigt arbete. Tillsammans delar vi information och kunskap och strävar efter att ha en samsyn kring hur vi ska arbeta förebyggande. I många kommuner arbetar man på liknande sätt. 

En så akut situation som vi upplevt de senaste dagarna riskerar att leda till de mest drastiska och uppjagade förslag. Det framförs krav på förändrad lagstiftning och inskränkningar i grundläggande rättigheter. Ledarsidorna skriker efter ”hårdare tag”. Och det kan vara så att viss lagstiftning måste skärpas. Men vi måste också - parallellt med det operativa arbete som bland andra polis, säkerhetspolis och sjukvård har i uppdrag att göra - fortsätta och intensifiera det långsiktiga förebyggande arbetet:

Uppdatera er lägesbild. En lägesbild är levande och förändras i takt med sin omvärld. Därför kan det vara mycket värdefullt att utifrån fredagens händelser göra en analys av om situationen i er kommun har förändrats. Finns det till exempel risk för hämndaktioner från olika grupper eller individer? I arbetet med lägesbilder handlar det i första steget om att känna igen våldsbejakande extremism och dess retorik. Vilka grupperingar finns i kommunen, hur agerar de, vilka symboler använder de och vad är deras agenda? Har ni inte redan arbetat fram en lägesbild är det hög tid.

Upprätta en handlingsplan. I handlingsplanen identifierar ni vad ni behöver göra för att minska de risker ni tillsammans identifierat. Vilka aktörer bör delta i arbetet? Vem ansvarar för att frågorna hanteras i kommunerna? Finns det luckor i informationsöverföringen mellan funktioner och hur täpper ni i så fall till dem? 

Säkerställ kunskapen. Det finns redan idag en hel del lagstiftning som stödjer det förebyggande arbetet. Säkerställ att alla har kunskap om den och använd er av den där det är möjligt. Sprid Skolverkets, Socialstyrelsens, SKL:s med fleras material om vad som går att göra inom respektive verksamhet. Ta hjälp av grannkommunen, titta på de pilotkommuner som finns på olika platser i Sverige, vänd er till nationella myndigheter eller till oss. 

Under 2017 kommer Nationella samordnaren ännu en gång träffa alla kommuner för att komma ännu ett steg vidare i arbetet. Inom kort ger vi ut en vägledning för hur kommuner kan ta fram lägesbilder och handlingsplaner. En nationell undersökning genomförs just nu om våldsbejakande extremism i Sverige.

Vi kommer också inom kort att samla vår referensgrupp för att tillsammans med dem skriva fram konkreta förslag om ett expertteam som kan stärka kommunernas akuta arbete. När svåra, akuta situationer uppstår efterfrågar många kommuner sakkunskap och råd. Samordnaren ser att det här arbetet måste stärkas. Vi driver också på för att få informationsdelningen mellan och inom myndigheter att fungera och vi har föreslagit regeringen att arbeta fram nationella riktlinjer kring vilket ansvar olika aktörer har i att stödja personer som vill lämna extrema miljöer.  

Just när samhället är som mest utsatt måste vi vara modiga nog att ytterligare vässa vårt arbete. I det arbetet är medvetenhet, samarbete och samordning nyckeln. 

Styrkan i samordningen är de strukturer som vi bygger. Det är kanske inte det svaret man vill ha efter ett terrorattentat men det är det uppdraget vi tillsammans har. Och det är när vi har strukturerna på plats som vi kan arbeta för att minska risken för andra attentat. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.