Flyktingmottagande

Brådskande med beslut för bättre mottagande

Det räcker inte med att skruva lite här och där för att lösa integrationsfrågan. Mottagande av asylsökande, boende, skolgång, insatser till arbete och statens ersättningar till kommunerna måste fungera i alla delar – och hänga ihop. Därför har SKL tagit fram 35 förslag på åtgärder som utgår från helheten.

De flesta nyanlända kommer från krig och kaos med drömmar om ett bättre liv i Sverige – ett hem, en skola och ett arbete. 

Sveriges välfärd behöver dessutom arbetskraften. Men det är långt ifrån säkert att våra nyanlända får ett bra mottagande och en snabb etablering i vårt samhälle. Kommunerna skulle både kunna öka sitt mottagande och göra ett bättre arbete om staten tog sitt fulla ansvar. Problemen börjar redan vid boendet. 

Fyra av fem av de flyktingar som får uppehållstillstånd ordnar sitt boende själva. I praktiken är man ofta inneboende. Många barn i skolåldern lever under mycket svåra förhållanden. Flera familjer som trängs i en liten lägenhet. Ett litet kök som ska räcka till tolv personer. Hur gör man läxorna? Att ta hem kompisar finns inte på kartan. Dessutom täta flyttar mellan osäkra adresser, med lång väg till den skola man började i. Hur skulle vi reagera om detta gällde våra egna barn?

Att snabbt komma in i skolan är avgörande för barnens utbildning och hälsa. Men statens ersättning för asylsökande barn motsvarar endast två tredjedelar av vad andra elever kostar, resten måste kommunerna skjuta till. Och då är inte ens modersmålsundervisning, studiehandledning och kartläggning inräknat. Den undervisning och det stöd som nyanlända får i svenska skolor är fantastisk. Det ska vi fortsätta med. Men tusentals nya barn innebär inte bara fler pennor och böcker, utan fler lärare och till och med helt nya lokaler. 

Nästa svårighet är att matcha jobb mot kompetens. En kommun som vill hjälpa lokala företag att hitta anställda, kan varken svara på vad de nyanlända i kommunen har för kompetens eller erbjuda sig att skräddarsy insatser. Den informationen och de verktygen sitter nämligen Arbetsförmedlingen ensamt på.

Det är lokalt som integrationen blir verklighet. Det är också vår utgångspunkt i våra 35 förslag, vilka kan sammanfattas i tre centrala punkter:

1. Mottagandet av nyanlända måste fördelas jämnare mellan kommuner. Två åtgärder är de viktigaste för att skapa en jämnare spridning av nyanlända. Dels behöver nya anläggningsboenden, abo, planeras i samråd mellan stat och respektive kommun. Då kan boenden bättre matchas med orter som behöver arbetskraft och nyanlända välja att flytta dit. Dels behöver reglerna för eget boende förändras. Asylsökandes rätt att ordna eget boende behöver prövas utifrån om de hittar ett hållbart och lämpligt boende. Migrationsverket och kommunen godkänner tillsammans boendet (gebo). 

2. Ersätt kommunerna för sina faktiska kostnader och som staten är ansvarig för. Ersättningarna behöver vara träffsäkra och enkla att administrera. 

3. Anpassa insatserna efter individens kompetens. Det behövs ett mer flexibelt regelverk som gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att samverka bättre med kommuner, utbildningsanordnare och näringsliv. Individen – inte systemet – måste vara utgångspunkten. Möjligheterna till etableringsinsatser behöver också kunna vara längre än dagens två år.

Ett bättre mottagande kräver flera brådskande beslut från staten. Både på kort och lång sikt måste flera sakfrågor – och därmed olika politikområden – samspela. Till det behövs att regeringen har en ständig dialog med kommunerna, myndigheterna och SKL.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.