Energipolitik

Boverket sänker ambitionen i nya energikraven

Sverige har troligtvis världens bästa byggregler avseende energi, men nu vill Boverket sänka kraven. Det ska från och med den 15 december 2016 räcka att teoretiskt beräkna byggnaders energianvändning. Det riskerar att leda till ökad energianvändning och därför bör förslaget dras tillbaka, skriver företrädare för bygg- och fastighetsbranschen samt SKL.

Byggnader står för 40 procent av energianvändningen inom EU, och denna energianvändning genererar stora mängder växthusgaser. När vi bygger nytt borde det därför vara självklart att bygga energieffektivt.

År 2006 implementerade Sverige EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda i byggreglerna. Sverige är unikt i och med användandet av uppmätt energianvändning för att bestämma en byggnads energiprestanda. Vi vet att byggnader som inte aktivt mäts och följs upp i drift får en ökad energianvändning. EU-kommissionen har dock synpunkter på Sveriges sätt att följa upp byggnaders energiprestanda och kräver att rättsligt bindande regler införs som säkerställer jämförbara resultat, dvs. en metod för att räkna om byggnadens energiprestanda till ”normalt” brukande. För att gå EU-kommissionen tillmötes skickade Boverket i juni ut ett förslag till nya byggregler, BBR 24, samt en ny författning, BEN, vilken anger hur en byggnads energianvändning vid normalt brukande ska bestämmas. 

Vi välkomnar Boverkets ambition att tydliggöra reglerna. Men vi blev mycket förvånade över att Boverket – trots stark kritik från remissinstanserna – vill flytta fokus från byggnaders faktiska energianvändning till teoretiskt beräknade värden. Det är särskilt märkligt med tanke på att flera studier, däribland Boverkets egna, visar att många nybyggda hus inte klarar gällande energikrav.

Boverkets förslag riskerar att leda till att mindre energieffektiva byggnader byggs i Sverige framöver. Våra viktigaste invändningar mot Boverkets förslag är:

  • Energiprestanda ska inte kunna fastställas genom enbart beräkning. Om ingen mätning görs minskar incitamenten att behandla energifrågan seriöst även i byggproduktionen. Det öppnar för fusk och bidrar till osund konkurrens.
  • En beräkning är aldrig helt rättvisande. Med Boverkets förslag, som innehåller schablonvärden för vissa tekniska prestanda, minskar incitamenten för branschen att driva på utvecklingen av nya tekniska lösningar som minskar energianvändningen.

Att både beräkna och mäta en byggnads energiprestanda är det bästa sättet att säkerställa att byggnaden uppnår avsedd nivå. Först då blir det lönsamt för byggherrar och entreprenörer att bygga lågenergihus som verkligen håller vad de lovar. Med mätning skapas möjlighet att följa byggnadernas verkliga energianvändning, något som i sin tur möjliggör att byggnaderna kan brukas och förvaltas optimalt. Med detta kan det framtida byggnadsbeståndet bidra till att nå högt ställda klimat- och energimål.

Dagens system för uppföljning av energikraven är långt ifrån perfekt. Ansvaret är fördelat på Boverket, byggherre, kontrollansvarig och kommun, och att kraven bör verifieras genom mätning i den färdiga byggnaden anges som allmänt råd, inte som föreskrift. Därför utfärdar många kommuner slutbesked enbart baserat på byggherrens redovisade beräkning som kan rymma stora osäkerheter. Vi anser att det är fel väg att gå att upphöja denna praxis till föreskrift. Istället bör Boverket ta tillfället i akt att skärpa kraven på energimätning och uppföljning.

Det finns tekniska och administrativa lösningar som skulle förenkla uppföljningen av byggnadernas verkliga energiprestanda, t ex mer transparenta beräkningar och att använda kvalitetssäkrade energideklarationer baserade på uppmätta värden som underlag för uppföljningen. Sådana lösningar skulle underlätta för alla parter. Vi är gärna med och utvecklar ett effektivt system för uppföljningen i samverkan med Boverket.

Vi uppmanar mot denna bakgrund Boverket att dra tillbaka förslaget. Samtidigt bör systemet för uppföljning av energikraven stärkas så att de krav som ställs verkligen efterlevs.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.