Debatt
Energieffektivisering
1 november 2019 kl 10:04

”Boverket måste våga ställa högre energikrav”

Boverkets nuvarande och nya förslag till energikrav på bostadsaktörerna är för lågt satta. Vi vill uppmana myndigheten att höja ambitionsnivån och utkräva ansvar, skriver Stockholms Kooperativa Bostadsförening.

Det här är en opinionstext

”Skärp energikraven på nyproducerade byggnader” kräver ett antal bygg- och klimataktörer i en debattartikel i Dagens Samhälle den 15 oktober. De menar att Boverkets energikrav på oss bostadsaktörer är för lågt satta och att även det nya förslaget, som är ute på remiss, inte är tillräckligt. Vi på SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, håller med – det fortsatta bostadsbyggandet ska inte ske genom sänkta energikrav.

Eftersom vår bransch står för så mycket som 40 procent av landets totala energianvändning så har vi ett stort ansvar och samtidigt en möjlighet att göra skillnad. Därför vill vi rikta en tydlig uppmaning till Boverket både att höja ambitionsnivån när det gäller energikraven men framförallt – följ upp så att det efterlevs. Om inte - utkräv ansvar.

Samma uppmaning vill vi rikta till kommunerna som är kravställare på den mark de äger. Det finns många kommuner som redan ställer högre krav på energieffektivitet än vad lagen kräver, men långt ifrån alla. Och även här handlar det om att följa upp och säkerställa så att vi bostadsbyggare lever upp till vad vi lovar. Det skapar konkurrens på lika villkor!

Kraven på oss bostadsaktörer när det gäller hållbarhet kommer från flera håll. Nio av tio svenskar tycker att hållbarhet är viktigt när de väljer bostad, enligt en undersökning som vi på SKB lät genomföra tidigare i år. Det visar att hållbarhet har blivit en tydlig konkurrensfördel för vår bransch, samtidigt som ett tungt ansvar vilar på oss – ett ansvar vi gärna tar. Vi vill att alla som bygger och förvaltar flerbostadshus ska ha höga krav på sig. Och de ska inte bara vara höga – de ska efterföljas.

Ett sätt att följa upp efterlevnaden skulle kunna vara vid energideklarationen. För det har visat sig att beräknade värden och verklig förbrukning oftast inte stämmer. Skillnaden kan vara så mycket som 20 procent. Vid bevisad efterlevnad skulle någon form av ekonomisk reglering ske, hur bör utredas.

När det gäller nybyggnation är det i dag relativt enkelt att bygga energismart. Där har vi på SKB lyckats väl, vårt mål är att ligga på en energiförbrukning under 55 kWh per kvadratmeter och år i våra nya hus. Boverkets krav är 80 kWh.

Att minska energianvändningen i befintliga fastigheter är något helt annat och här får man jobba med olika metoder för att lyckas. Värmeåtervinningssystem är en teknik som fungerar väl där man kan minska energianvändningen med upp till 40 procent. Det kan också vara så enkla saker som att tilläggsisolera, byta ut ventilationsaggregat, injustera värmesystem, installera värmepumpar och byta undercentraler.

Men i dag saknas energikrav på vårt befintliga bostadsbestånd. Vi är medvetna om att det är svårt att ställa generella krav, som gäller för alla, då förutsättningarna ser så olika ut, inte minst utifrån byggnadsår. Men bara för att det är svårt kan vi inte låta det bero. Det är ju trots allt i alla befintliga bostäder som vi kan göra störst skillnad för klimatet. Och inte bara ur ett klimatperspektiv, det handlar också om att skapa en trivsam inomhuskomfort. Just nu går vi som tillhör de lite större bostadsaktörerna, i bräschen för den här omställningen. Men vi skulle vilja att regeringen tillsätter en utredning för att skapa ytterligare incitament för att sänka energianvändningen i befintliga fastigheter.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.