Debatt
Krisberedskap
24 juni 2019 kl 10:53

Botkyrka kommun står utan krisberedskap

När väl krisen inträffar måste det finnas en tränad organisation där alla aktörer vet sina roller och är beredda att agera. Moderaterna och Tullingepartiet kräver en fungerande krisledningsorganisation i Botkyrka kommun. 

Det här är en opinionstext

Nu står sommaren i full blom och om man tittar bakåt ett år kan vi minnas de stora skogsbränder som härjade runtom i landet, även om vi i Botkyrka var relativt förskonade. Det som troligen drabbade oss mest var den vattenbrist som uppstod i samband med värmen och torkan. Båda dessa har en stor inverkan på våra samhällsviktiga funktioner och behovet av att dessa bör fungera under kriser uppmärksammades av regeringen i den nationella säkerhetsstrategin från 2017.

Strategin sammanfattar flera nationella intressen som utgör en viktig del av landets säkerhet och ska vara vägledande i det breda säkerhetsarbetet. Två av dessa är att tillgodose invånarnas trygghet, säkerhet och hälsa och att säkra försörjning och skydd av samhällsviktiga funktioner. 

För att realisera säkerhetsstrategin behöver kommunerna ta sitt ansvar och genom lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) är det en förpliktelse. Det föranleder att kommuner ska arbeta förebyggande och kontinuerligt analysera vilka extraordinära händelser som kan behöva hanteras, senare värderas och sammanställa det i en risk- och sårbarhetsanalys (SRA). Detta för att en ny handlingsplan ska fastställas inför varje mandatperiod. 

Enligt lagkrav ska varje kommun utse en krisledningsnämnd (KLN) och Botkyrka kommun fick en ny utsedd den 25 oktober 2018. Redan i januari 2019 efterfrågade de nya ledamöterna från Moderaterna och Tullingepartiet ett första sammanträde och svaret blev att det ska ske under våren som nu är den förbi. Dessutom finns det flera andra uteblivna punkter att läsa om i PWC’s senaste granskning av Botkyrka kommuns krisberedskap, färdig i mars 2019.

Fram tills i dag saknar KLN ett reglemente och samtliga ledamöter har inte fått information om uppdraget. Vidare står det att en utbildning planeras för våren, men senare konstateras att det inte finns någon plan eller ett program för övning liksom utbildning.

Botkyrka kommun arbetar i dag efter det gamla och utdaterade krishanteringsprogrammet 2015-2019, i den har man lovat mycket men desto mindre gjort. I granskningen framkommer det att en del beskrivna funktioner inte existerar t. ex en pandemiplan, en krisapplikation samt samverkan med frivilliga radioorganisationer. 

Det är allvarliga brister i Botkyrka kommuns krisberedskap, särskilt att lagstadgade KLN saknar ett helt innehåll. Att kommunen inte tar krisberedskapsarbetet på allvar är oroväckande, då det är en skyldighet att förberedda sig och ha förmåga att hantera oförutsedda kriser som kan drabba verksamheter som äldreomsorg och vattenförsörjning. 

Vädret är oförutsägbart och det är oseriöst av Botkyrka kommun att inte förbereda sig för kommande kriser, som även kan inträffa av andra orsaker än väder. Botkyrkabor förtjänar en krisberedskap som lever upp till deras förväntan och inte en som präglas av Botkyrka kommuns motto långt ifrån lagom. Vi undrar vilken storlek på kris som behöver inträffa i Botkyrka innan Ebba Östlin (S) inser vikten av en förberedd och fungerande krisledningsorganisation?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.