”Bostadspolitiken har gått sönder”

Vi måste alla ha någonstans att bo. Alla vill ha olika bostäder utifrån egna idéer och önskemål. Om bostaden är en speciell vara eller en vara som de flesta andra kan man tvista om. Det finns dock inte mycket som tyder på att bostäder kan eller bör tillhandahållas på väsentligt annorlunda villkor än andra varor och tjänster. Det talar för privat marknadsregi i största möjliga utsträckning. 

Denna enkla insikt är tyvärr svagt företrädd bland Sveriges politiska partier. Regeringens budget är därtill ett steg bort från en verklighetsförankring när det gäller bostadsmarknaden. Något har gått sönder. Och det är inte på väg att lagas.

Vilka är målen för området bostadspolitik? Det kan vara en rimlig startpunkt för en diskussion om denna marknad.

Så här står det i budgetpropositionen:

Ett mål är: ”Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.” Det mått som anges riktar dock in sig på nybyggnad, inte på hela marknaden.

Ett annat mål är: ”Långsiktigt hållbara byggnadsverk.” Och: ”Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning.” Och därtill: ”En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn.” 

Statens åtgärder när det gäller boende omfattar en mängd olika områden. Skattesystemet diskuterar vi ofta, med olika avdragsformer och beskattningsformer. Att skattetrycket totalt sett ligger högt i den svenska ekonomin gör att staten tar ut en mängd olika skatter på boende. Det är svårt att se att dessa totalt sett ger rimliga förutsättningar för en fungerande bostadsmarknad och en effektiv resursanvändning. Snarare är det tvärtom. 

Regleringar av byggandet är en annan form av statlig styrning. Planering och byggande omfattas av en mängd regler. Det är sällan så att enskilda regler förefaller mindre rimliga eller felaktiga. Men samlat är regleringsivern och regleringsbördan omfattande. Det gör att det går långsamt att planera nya bostäder och att ombyggnad och förändring av användning av befintliga bostäder hindras.  

Prissättningen på de flesta bostäder är i stort sett fri. Men om det gäller uthyrda lägenheter eller bostäder så kan man uppenbarligen inte lita på den långsiktigt fungerande bostadsmarknaden utan att man från statens sida öppnar för en reglering och möjlighet till särskild förhandlingsordning. Hyresgästföreningen erbjuds genom den särskilda lagstiftningen en gynnad ställning. Vilket av målen som denna reglering ska möta är det svårt att säga. Det är naturligtvis helt i sin ordning att hyresgäster sluter sig samman i en förening. Men att ge just den föreningen en särställning på en långsiktigt fungerande marknad är långt ifrån självklart. 

Det är uppenbart att bostadsmarknaden fungerar långtifrån optimalt. Att den samlat skulle fungera bättre genom alla typer av regleringar, varav bara några har nämnts ovan, är den väl inte någon som tror. Något väsentligt har således gått fel, eller sönder, som det är så populärt att säga i politisk retorik. Att regeringen inte är intresserad av att laga är också klart när man läser budgeten.

Bokriskommittén, som jag arbetade med under 2013-2014, föreslog ett samlat åtgärdspaket för att råda bot på en del av avarterna på bostadsmarknaden. 

Kommittén föreslog till exempel sänkt realisationsvinstbeskattning, som skulle effektivisera utnyttjandet av det befintliga beståndet av bostäder, vilket är det viktigaste om man verkligen är intresserad av en bättre bostadsmarknad. Därtill en sänkning av regeltrycket som skulle bana väg för ökat byggande till lägre pris. En insikt om att hyrda bostäder sannolikt alltid kommer att vara relativt dyra medan ägda kommer att vara billigare, var en annan viktig del av kommitténs grundbultar. 

För att ytterligare öka genomslaget för de boendes önskemål föreslog Bokriskommittén vidare att bruksvärdessystemet skulle avvecklas i ordnade former och att en fri prissättning (med viss begränsning uppåt) även på hyrda bostäder skulle införas. Liksom på merparten av bostäderna på marknaden. För att skydda särskilt svaga grupper på bostadsmarknaden skulle man kunna införa ökade bostadsbidrag.

Regeringen har tillgång till flera bra förslag till hur bostadsmarknaden kan effektiviseras och fungera bättre. Bokriskommittén gav ett förslag till paketlösning. Det är bara viljan att använda förslagen som saknas. Den väg man nu tagit ett första steg på vet alla kommer att leda åt fel håll. Vi har prövat den förr och behöver inte testa igen. Fortsätt istället sänka regeltrycket och minska skattefloran och skattetrycket. Det är vägen till att nå målen som regeringen lever med. Om man verkligen vill.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.