Radon

Bostadsort avgör om du får lungcancer

Runt om i Europa pågår en mängd olika aktiviteter i syfte att uppmärksammade och åtgärda riskerna med radon. Ett föredöme är till exempel Irland, som genomfört ett omfattande arbete för att åtgärda förekomsten av radon i fastigheterna. Men, i Sverige är det tyst! Konsekvensen av avsaknaden av aktiviteter från svenska kommuner och myndigheter är att cirka 100 svenskar drabbas av lungcancer, varje år, skriver Svensk Radonförening och ger ett antal förslag till Mehmet Kaplan.

Det nationella målet för radon (som Riksdagen införde redan 1999) är, att radonhalten i samtliga bostäder ska understiga 200 Bq/m3, senast år 2020. Med den mätnings- och åtgärdstakt som i dag sker kommer vi att nå målet tidigast år 2060. Om inget görs kan alltså 4 500 personer drabbats av lungcancer - helt i onödan. 

Bilden blir än mörkare om vi därtill lägger avsaknaden av rutinmässig kontroll av markradon i samband med nybyggnation. Vi riskerar i dag att bygga fler radonhus än vi åtgärdar. Att mäta förekomsten av markradon innan byggnation, och installera radonskydd, kostar en bråkdel av kostnaden för en åtgärd av befintlig fastighet. I till exempel Norge finns en tydlig lagstiftning om detta.

Ansvaret är delat mellan olika myndigheter och landets kommuner. Kommunerna ska utöva tillsyn över fastighetsägarna. I en enkätundersökning som genomförts av Svensk Radonförening var det endast hälften av landets kommuner som utövade kontroll och tillsyn på ett tillfredsställande sätt. En fjärdedel hade ambitioner att skaffa sig den kontroll som krävs, medan de övriga 25 % av kommunerna varken hade eller avsåg att skaffa sig kontroll. 

Något hårdraget är det valet av kommun vi lever i som avgör om vi kommer att drabbas av lungcancer eller inte.

Ansvaret att, på en nationell nivå, informera om riskerna med radon har hittills legat på Boverket. När den senaste informationskampanjen genomfördes 2006, utfördes tiotusentals mätningar. Många bostäder med för hög radonhalt åtgärdades då med stöd av det statliga radonbidraget. Därefter dalade antalet mätningar successivt i takt med allmänhetens medvetenhet om riskerna med radon, varför stora delar av radonbidraget blev outnyttjat. Konsekvensen av detta blev att en ivrig handläggare på Finansdepartementet (inför arbetet inför 2014 års budgetproposition) upptäckte att det fanns oanvända pengar på Boverket, och radonbidraget drogs in.

Den svenska radonbranschen har varit en av världens mest kompetenta, i allt från förebyggande åtgärder, ny teknik, mätning, och åtgärder. Tyvärr har den sviktande marknaden lett till att branschens kompetens håller på att utarmas. Små företag har fått stänga, medan andra har fått byta verksamhetsinriktning.  

Bostadsminister Mehmet Kaplan bör genast ta initiativ till att genomföra följande åtgärder, i syfte att rädda liv:

  • Genomför snarast en nationell informationskampanj om riskerna med radon, riktad mot både allmänheten och mot fastighetsägare.
  • Återinför radonbidraget i syfte att snabbt stimulera åtgärder i hus med förhöjda radonhalter.
  • Ge en enskild myndighet huvudansvaret för radonfrågan, i enlighet med EUs strålskyddsdirektiv. 
  • Ge Länsstyrelserna omedelbart i uppdrag att verkställa sin skyldighet att utöva tillsyn över kommunernas tillsynsansvar av fastighetsägare.
  • Ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att kräva in kommunala rapporter om förekomsten av radon i svenska bostäder.
  • Inför obligatoriska radonmätningar i samband med överlåtelse av fastigheter.
  • Inför krav på lägre radonhalter, förslagsvis WHOs rekommendation om 100 Bq/m3, i samband med all nybyggnation. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.