Debatt
Primärvård
19 oktober 2016 kl 11:42

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Borgarna slår hårt mot fattigas vård i Stockholm

Den borgerliga landstingsledningen kommer att besluta om att avveckla Stockholms tre hälsomottagningar, som ligger i socioekonomiskt utsatta områden. Detta är ett hårt slag mot en jämlikare vård, skriver företrädare för Vänsterpartiet i Stockholms läns landsting.

Det här är en opinionstext

Borgarna, inte minst dåvarande Folkpartiet, gjorde ett stort nummer av Stockholms hälsomottagningar för några år sedan. De lanserades som en konkret folkhälsosatsning, ett krafttag mot länets ojämlika hälsa – hit skulle personer med komplexa hälsoproblem vända sig. Det klipptes röda band.

I blogginlägg från 2014 skriver det dåtida folkpartistiska sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg triumferande om landstingets satsningar på livsstilsrelaterade problem. Om drömmen om att öppna en fjärde mottagning i Skärholmen.

Synd att hennes efterträdare Anna Starbrink (L) hade andra planer. Eller att hon lade alla pengar på stödstrumpor. För bara två år senare bestämmer den borgerliga minoritetsregimen i Stockholms läns landsting att de tre hälsomottagningarna ska avvecklas, i ett led av påtvingade besparingar. Från och med den första januari 2017 är mottagningarna historia.

Hälsomottagningarna, som samtliga ligger i mindre välmående områden där fetma, diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar är vanliga (Järva, Handen och Södertälje), tar emot patienter med osunda levnadsvanor som de har svårt att bryta. De röker, lider av hjärt-kärlsjukdomar, sömnapné, fetma och diabetes.

Många lever i utsatthet, arbetslöshet och isolering. Många är dessutom sedan tidigare stora vårdkonsumenter – de har slussats runt i Stockholms vårdutbud innan de till slut hamnade på hälsomottagningarna, som faktiskt har hjälpt dem.

Enligt 2015 års folkhälsorapport vidgas hälsogapet stadigt mellan rika och fattiga i Stockholm. Avvecklingen är därför ett dråpslag mot arbetet för en jämlik vård, och en förolämpning mot all den personal som lagt ned energi i driften av mottagningarna.

Motiveringen, att patienterna kommer att kunna få motsvarande hjälp på annat håll, stämmer helt enkelt inte. Det var just därför att ingenting annat fungerade, som man lät öppna mottagningarna. Och nu bommar man igen, inte ens tre år efter att man öppnade. Mottagningen i Järva hann bara hålla öppet i ett drygt år. Hur kan man slå fast att hälsomottagningarna är överflödiga efter så kort tid?

Det kan man inte. Allt är svepskäl för att göra besparingar. Den borgerliga regimen drar ned på vård för att kunna påstå att ekonomin är i balans. Man lägger ned vård i områden med höga ohälsotal, alltmedan vården koncenteras till centrala Stockholm och innerstaden. Oerhört. Det är nidbilden av borgerlig politik som förs i Stockholms läns landsting just nu.

Avvecklingarna är dessutom inte lönsamma på sikt. För det första är det dyrt att hålla på att öppna och stänga vård så här. För det andra sparar sjukdomsförebyggande arbete, alltså den sortens arbete som hälsomottagningarna bedriver, i längden mer pengar än närsynta paniknedläggningar.

Inte nog med att det här tilltaget ökar ojämlikheten i ett län med ökande hälsoklyftor – det är också ekonomiskt obetänksamt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.